Maria Björnberg-Enckell

Skolnätet idag

2012-03-09T14:48:00.001+02:00

Skolnätet i södra Helsingfors och i Tölö, samt om gymnasierna i staden behandlades vid utbildningsnämndens svenska sektions möte igår mellan klockan 16 och 20.30. Den beredning som linjechef Niclas Grönholm har presenterat finns här genomgick politisk behandling. Sektionens majoritet omfattade ett motförslag vilket innebär att skolornas direktioner och elevkårer står i tur att förhålla sej till antingen alternativ A eller B och att utforma sina alternativ och synpunkter till beredningen. Tillsammans med mina Sfp-kolleger Ulla Wiklund och Benjamin Ellenberg skrev vi så här efter mötet:

Sfp:sledamöter i utbildningsnämndens svenska sektion är nöjda med behandlingen avskolnätsreformen. Motförslaget som antogs av sektionen innebär att två heltolika alternativ för skolnätet går på remiss till de berörda skolornasdirektioner och elevkårer. Därtill uppmanas de tillfrågade att komma med egna,fungerande alternativ. Föräldrarna kallas till möten där de ombeds kommenteraförslagen. På basen av dessa synpunkter utformas sedan den slutliga beredningenav ärendet till sektionens möte den 10 maj.

Frågan om gymnasiernas framtid berör inte endast Helsingfors eftersom 40% aveleverna kommer från andra kommuner medan stadens egna elever kan ha svårt attklara de höga inträdesgränserna till gymnasierna. Såväl pedagogiska, sociala som ekonomiska aspekter kommer attbeaktas då förslaget om hur den grundläggande utbildningen i Tölö och södraHelsingfors, samt i stadens gymnasier, ska se ut efter år 2014-2015.Det nuvarande Södra och Tölö skoldistriktet sammanslås till ett distrikt medgemensamt högstadium.Sfp:sledamöter omfattar principen om att alla befintliga lågstadier fortsätter sinverksamhet, så att närskoleprincipen för de yngsta fungerar också i framtiden.Sektionenförutsatte vidare, att utbildningsverket presenterar en plan för hur behovet avdagvårdsplatser i distriktet uppfylls.

Palmia

2012-02-28T12:26:00.001+02:00

Här länken till redogörelsen som min hemställnigskläm gav anledning till. Skrivelsen är riktad till Helsingfors stadsstyrelse och visar på vilket sätt stadens affärsverk Palmia kommer att jobba för bla mer närproducerad mat och ekologiskt hållbara processer. Eftersom vi i stadsfullmäktige förutsätter att vår energi produceras på ett ekologiskt sätt mer hållbart sätt än idag, är det klart att vi också ska se till att vår matfabrik Palmia som levererar ca 50 000 portioner skolmat varje dag, också tänker igenom processerna. Att få mer närproducerat på 50 000 tallrikar handlar inte bara om att betala mer, det handlar också om att se över verksamheten och upphandla klokt. Om det är möjligt med mer närproducerat i små kommuner, måste det vara det också i större städer med större resurser?

Skoldag också idag

2012-02-15T01:00:00.000+02:00

Tisdag förmiddag stod Cygnaeus ls i tur för svenska sektionens skolbesök. I motsats till diskussionen om små enheter framom stora, vill man i Cygnaeus av förståeliga skäl inte se en förminskning av elevantalet på 240 elever, vilket är fallet ifall 5-6 flyttas. Avsikten med besöken är att se fastigheten, träffa rektor och få en bild av skolverksamheten.
Innan besöket hann en av 15-åringarna visa på morgontidningen med de "hemliga" skolplanerna, Björn Fants sakliga och kloka insändare och de två sura herrarna som ansåg att jag kämpar för att stänga skolor. Den ena, tidigare Aftisrektor, påpekar att jag "aktivt kämpade för" att dra in det självständiga Aftis. När jag senare på dagen efter sändning frågade en arg motpart i Slaget efter 12, vilken skola det var han ansåg att jag stängt för fyra år sedan, kom svaret - Gräsviken! Under de snart 8 år jag verkat som förtroendevald har jag inte sett mitt uppdrag som konservator, utan som kommunal beslutsfattare med ansvar för att se till att de resurser utbildningen har används så bra som möjligt, med framför allt att se till elevernas behov och rätt till jämlik utbildning. Efter att det dryga dussinet barn som gick i Gräsviken fick ta del av den skolverksamhet Minervaskolan erbjöd, tackade föräldrar för att barnen flyttats. Vad gäller självständiga Aftis flytt från fastigheten på Sturegatan och sammanslagningen i Sandels, var det framför allt avsaknaden av parkeringsplatser som dåvarande rektor skrev arga brev om till sektionsmedlemmarna. Elevernas möjligheter att ta kurser i daggymnasiet eller viceversa, den fina nya fastighet man flyttade in i var inget han såg till. Det gjorde däremot hans efterträdare, biträdande i Tölö, och elevströmmen till Aftis har inte sinat.
Det förefaller råda en märklig uppfattning om att världen och tiden ska stå stilla vad gäller vårt svenska skolnät i Helsingfors. Allting förändras - barnen, föräldrarna, lärarna, rektorerna, läroplanerna, kravställningen liksom samhället omkring, men skolan vill man att ska vara den samma som man själv gick i. Gymnasiet Lärkan som idag hör till regionens populäraste gymnasier, var en privat pojkskola på Mikaelsgatan som i början av 60-talet och under 70-talet med framsynt ledning gjorde stora, omvälvande beslut och förändringar vilka innebar att skolan fick en framtid.
Det finns en hel del pedagoger och ledare som ser förändringsbehoven, men det är också självklart att det finns både personal och föräldrar som oroar sej för vad eventuella förändringar kan föra med sej. Det finns ändå gott om tid för konstruktiva förslag, inga uppsägningar på kommande så som annanstans i samhället och absolut ingen kamp emot, utan en kamp för utbildningen i Helsingfors.

Partistyrelsen 10.2

2012-02-11T00:45:00.004+02:00

Idag träffades Sfp:s partistyrelse. Mitt tal i sin helhet finns här
Stämningen vid mötet präglades självfallet av onsdagens kommunkarta, som för många kom som en chock. Därtill beslutet om garnisonerna och den diskussionen. Eftersom skolnätet i Helsingfors igen fanns i vårt lokalmedia imorse påpekade jag att de samhälleliga strukturförändringarna som är på gång i kommuner och inom militären också sker inom skolan i Helsingfors.

Ingen av de skisser som diskuteras har framlagts för svenska sektionen. Dessa skisser är en del av den beredning som tjänstemännen på utbildningsverket tillsammans med kommunalt anställda rektorer och lärare internt diskuterar. När vi efter den 8 mars skickar ut ett politiskt beslut på remiss finns det en klar överenskommelse om att hörandeprocessen innebär en ny beredning för sektionens slutliga beslut i början av maj. Det finns god tid för skolor och föräldrar att påverka kommande beslut, och det är självklart att synpunkter som framläggs ska beaktas.

Jag nämnde Kommunförbundets omfattande genomgång av Svenskfinlands gymnasier, mellanrapport av Corinna Tammenmaa finns här. Oberoende av viken kommunstrukturen i regionen blir, är det klart, att just frågan om huvudstadsregionens 8 svenska gymnasier, med mellan 150 och 500 elever behöver utvecklas, helt enkelt för att förstärka de pedagogiska, sociala och ekonomiska resurserna för gymnasieutbildningen i regionen.

I en kommentar efter min taltur frågade en av partistyrelsekollegerna från Österbotten om hur stora gymnasier vi tänkt oss och hoppades att de svagare pojkarna också ska beaktas i reformen, vilket gav mig möjligheten att precisera - nej, vi är inte ute efter några jättegymnasier, det har vi inte heller fastigheter för, utan det realistiska torde vara 3 gymnasier med ca 400 elever var med avsikten är att på sikt få lite fler platser så att alla med 7,0 i medeltal kunde erbjudas plats i ett svenskt gymnasium i stan.

Grundskoleenheterna i Södra Helsingfors och Tölö distrikt består, och kommer också framöver att bestå av en brokig skolstruktur med allt från byskolor mitt i stan med kring 70 elever i ett lågstadium till några lågstadier över 200 elever. I samma stadsdelar finns 3 högstadier med högst 232 elever var. Det som gör frågan särskilt utmanande är, att alla gymnasier och alla högstadier verkar i delade fastigheter. Våra skolenheter är i sej välfungerande skolor med 350-500 elever i samma hus, men med två olika adminstrationer, två olika lärarkårer och förvaltningar. Det här är det utbildningsverket nu ser över. Går det att åstadkomma strukturer som bättre än idag stöder de pedagogiska, sociala och ekonomiska målen?

Insändare i Hbl 2.2

2012-02-09T14:33:00.000+02:00

Här finns länken till min insändare om skolnätsprocessen och framför allt tidtabellen för beslut. Mitt eget rubrikförslag var inte så rafflande som Hbl:s, även om meningen är en av mina bisatser då jag beskriver huvudstadsregionens gymnasiesituation.
Orsaken till att skolnätet ses över är den samma som på finska linjen - stadsfullmäktige förutsätter att vi granskar nätet och justerar det vid behov för att garantera en effektiv användning av resurserna. Utmaningarna är många - antalet barn varierar över tid i olika stadsdelar, många fastigheter renoveras eller kommer att renoveras och i dagens läge delar alla våra gymnasier fastighet med ett låg- eller högstadium. "Jätteskolan" Norsen med 530 elever i högstadium och gymnasium har idag två skilda förvaltningar och lärarkårer. Nu behövs en översyn av skolorna, och förslag som kan leda till förbättringar, inte tvärtom.

Den svenska skolan i stan

2012-01-21T02:20:00.000+02:00

Skolnätsprocessen väcker redan innan konkreta förslag lagts fram känslor som liknar den kollektiva process som uppstått efter att planerna på ett Guggenheim Helsingfors presenterades. Hittills har det svenska skolnätet ändå inte behandlats annat än av svenska media, vilket gör att omfattningen ändå är en annan. När den mediala behandlingen därtill rubriceras rafflande och tillspetsat blir det inte bättre. Kanske gör det hårdnade språk-klimatet sitt och självfallet det faktum att man vet, att det är skolan som gör barnen svenskspråkiga, som får folk att reagera så starkt. Också uppfattningen om att vi politiker och tjänstemännen av någon orsak har som avsikt att köra ned de svenska skolorna tycks vara drivande för en del.

Vi beslutsfattare i utbildningsnämndens svenska sektion har under de senaste veckorna ägnat oss åt att åka runt till en del av de berörda skolenheterna, men många enheter är ännu obesökta. Förvånansvärt mycket ser man när man går igenom skolhusen, träffar rektorerna, någon lärare och får höra om utmaningarna och styrkorna. Utrymmesbrist, tillfälliga lösningar, förhoppningar och idér, en gemensam fråga är vad man ska göra med sina datasalar, sina Smartboards och överhuvudtaget med skolornas datorer, vad ska eleverna använda? De trådlösa näten fungerar, eller fungerar inte och det som definitivt inte fungerar är att få programmen installerade i nya datorer (ja, PC:n..). Ett år tog det i en av skolorna pga stadens system. Alla barn kommer senare att skriva på datorer, men i inget skede lär man sej tex 10-fingersmetoden som jag själv lärde mej på en skrivmaskinskurs för åtskilliga decennier sedan (var gör man sånt idag?).

I onsdags hade fullmäktigegruppen besök av Ole Norrback och Corinna Tammenmaa från Gymnasieprojektet som upplyste om det utredningsarbete som nu görs i hela Svenskfinland. De påpekade att det är bra att Helsingfors är först ute i Svenskfinland eftersom alla tvingas se över sina strukturer för att möta såväl pedagogiska som ekonomiska utmaningar. Det framgick att huvudstadsregionens minsta gymnasier är Helsinge med 133 elever, Sibbo med 144 och Tölö med 154. Också ifall huvudstadsregionen blir en kommun kommer knappast alla att finnas kvar och naturligast skulle nog vara att de flesta platserna skulle finnas på det ställe dit eleverna helst söker sej. Olika upprätthållarmodeller kommer också att diskuteras i utredningen, i Helsingfors kunde ju framför allt grannkommunerna (eller regionen) dela på ansvaret.

Beredningen finns här

2011-12-10T11:17:00.001+02:00

Beredningen för utbildningsnämndens svenska sektions möte på torsdag 15.12 kl 16 finns här. Ur texten framgår vilka frågor sektionen har att ta ställning till. Om musikundervisningen det att den "utreds och planeras som en del av helhetslösningen i Ölö distrikt och Södra distriktet. Enhetlig lärostig och ändamålsenliga lokaler är målsättningen för att trygga och utveckla denna verksamhet.

I dagens Hbl finns svar på insändaren om musikundervisningen:

Musikundervisningen ska inte försvinna

Diskussionerna om det svenska skolnätet och gymnasierna i Helsingfors skapar oro för musikundervisningens framtid. I en insändare (5.12) undertecknad av direktionerna för Minervaskolan, Tölö specialiseringsgymnasium och Lönkan, samt musik- och kulturskolan Sandels och ungdomsgården pekar man på den framgångsrika undervisningen och frågar sig varför skolnätet måste rubbas.

Svenska folkpartiets medlemmar i utbildningsnämndens svenska sektion har inte för avsikt att rasera gymnasiets specialiseringslinjer eller musikundervisningen i den grundläggande utbildningen. Av musik- och kulturskolan Sandels 600 elever kommer lejonparten av eleverna från andra skolor. Ungdomsgården vid Sandels borde betjäna betydligt fler elever än de som idag har sin skolgång i samma fastighet.
Vi har inte heller för avsikt att understöda förslag om att flytta bort skolverksamheten, musik- och kulturskolverksamheten eller ungdomsverksamheten från skolhuset vid Tölö torg, utan utgår från att Helsingfors också i framtiden kommer att erbjuda intensifierad musikundervisning och att Sandelshuset kommer att sjuda av liv liksom idag.

Vi anser den förestående genomgången av det svenska skolnätet vara en förutsättning för pedagogisk vidareutveckling och förbättrad kvalitet i de svenska skolorna i Helsingfors, så att dessa bibehåller sin attraktionskraft även i framtiden.

Viceordf. Maria Björnberg-Enckell (sfp)
Ledamot Mats Löfström (sfp)
Ledamot Ulla Wiklund (sfp)
Utbildningsnämndens svenska sektion

Skoldiskussionerna hettar till

2011-12-09T08:28:00.001+02:00

Maria Eklöf far fram med osanning av grövsta slag i dagens insändarspalt i Hbl. Den märkligaste tillskrivningen angår lågstadierna och klasserna i Kronohagen och Cygnaeus, därtill beslutsgången och tidtabellerna. Det skulle vara helt befängt förslag att flytta 1-4 klasserna från Cygnaeus till Kronohagen och ha Cygnaeus för 5-6. Därtill sade jag på mötet att jag hoppas att den intensifierade musikundervisningen fortsätter. Hennes långa inlägg består mest av slutsatser hon drar på basen av detta.
Sammanslagningen av Tölö specialiseringsgymnasium och Norsen diskuteras utgående från behovet att förstärka enheterna pedagogiskt och ekonomiskt.

Principerna för skolnätsprocessen behandlas för fösta gången av utbildningsnämndens svenska sektion torsdagen den 15.12. Tjänstemannaberedningen finns tillgänglig på stadens nätsida senast inkommande lördag kl 9. Så snart länken fungerar lägger jag upp den. Under vårens lopp kommer alla berörda direktioner att höras. Besluten fattas tidigast i maj 2012 av representanterna för de olika partierna i utbildningsnämndens svenska sektion.

Vastauspuheenvuoro kestävästä kielikehityksestä

2011-11-23T08:32:00.001+02:00

Kaksikielisistäkouluista alkanut keskustelu koskettaa toisaalta kieltenopetuksen tehostamista,koulujärjestelmän uudistamista ja toisaalta kansalliskielipolitiikkaa. Onselvää, että kaksikielisen maan yksinkertainen etu on molempien kansalliskieltenmahdollisimman helppo ja tehokas opetus, sekä kaikenlaisten kulttuuri- jakielisiltojen rakentaminen.

Peruslähtökohtana näyttää olevan käsitys, että kaksikielinen koulu ikäänkuin itsestään loisi toiminnallisesti kaksikielisiä oppilaita. PäätoimittajaPentikäinen kolumnissaan (Hs 13.11.11) nostaa sadun kautta ikään kuin kissaapöydälle ja pitää Maria Wetterstrandin lasten tukholmalaista kaksikielistä suomi-ruotsikoulua esimerkkinään. Yhteiskuntamme kehittäminen ruotsalaisten mallien mukaan onkinmeille suomalaisille luonnollista. Mutta koulutuspolitiikan suhteen olisi hyväpitää mielessä, ettei tuoreen ruotsinsuomalaisen vapaakoulujärjestelmän opetuksenlaadusta löydy tutkimustietoa, eikä takeita oppilaiden toiminnallisenkaksikielisyyden saavuttamisesta.

Vähättelyn sijaan olisi nähtävä se merkittävä työ, jota omatkielikylpykoulumme tekevät. Toiminnallisesti kaksikielisiä oppilaita on jovuosikymmeniä tuotettu pedagogisesti korkeatasoisissa kouluissa. Helsingin suomi-ruotsikielikylpyverkko muodostuu yhdestätoista kielikylpytarhasta joista lapset jatkavatkuuden alakoulun kautta neljään yläkouluun. Tutkimustenkin mukaan suomi-ruotsi kielikylpyäkäyneet taitavat erittäin hyvin sekä äidinkielen että ruotsin, mutta omaksuvatnäitä seuraavat koulussa opetettavat kielet muita oppilaita paremmin.Kielikylpyä ei tälläkään hetkellä kuitenkaan ole Helsingissä tarjota kaikillehalukkaille, sen sijaan kahden kielikylpypäiväkodin ostopalveluita ollaansosiaaliviraston muuttuneen palvelustrategian takia lakkauttamassa. Tämänlisäksi kielikylvyn kokonaissuunnittelua uhkaa Helsingissä myösvarhaiskasvatusviraston jättäminen sosiaali- ja terveysrooteliin lähiaikoina päätettävän kaupungin suurenorganisaatiouudistuksen myötä.

Päätoimittaja Pentikäinen ei Wetterstrandin tapaan tiedä, että toiminnallisestikaksikielisiä oppilaita valmistuu ruotsinkielisistä kouluista. Wetterstrandviihtyessään maassa saa huomata, että tuskin kykene auttamaan lapsiaanruotsinkielisessä koulussa äidinkielentasoisena opetettavan suomenkielen kotitehtävissä. Hän voi luottaa siihen, että lapsetkehittyvät koulun ja ympäristön myötä toiminnallisesti kaksikielisiksi.Bonuksena lapset saavat Pisa-mittausten mukaan ruotsalaisia lapsia paremmanmatematiikan- luonnontieteiden, sekä lukutaidon opetuksen. Pääkaupunkiseudun ruotsinkielisenkoulujärjestelmän läpäisseistä suuri osa kykenee opiskelemaan ja työskentelemäänruotsiksi, suomeksi tai englanniksi.

Pentikäinen on tietenkin oikeassa siinä, ettei nykyinen suomenkielinenkoulujärjestelmä kykene vastaamaan siihen kielenopetuksen monipuolistamisen javahvistamisen tarpeeseen joka selvästi on olemassa. Tehokkaat ratkaisut löytyvätläheltä. Toiminnassa olevan kielikylpyverkoston merkittävä lisäresursointi ja laajennusolisi ensimmäinen askel, johon esim. Helsingin sopimuskoulut voisivat reagoidasujuvasti. Ruotsinkielisten päiväkotipaikkojen sekä koulupaikkojen selvä lisäyspääkaupunkiseudulla parantaisi perheiden valinnanvaraa. Kielikylpykoulujen jaruotsinkielisten koulujen yhteistyötä vahvistamalla syntyisi vuorostaan kielellisestivahvoja instituutioita, joiden kyky tuottaa toiminnallisesti kaksikielisiäoppilaita ennestään vahvistuisi.

Suomalaisen koulujärjestelmän kehittäminen olisi nähtävä pitkäjänteisenätyönä jossa yksilön, perheiden ja yhteiskunnan tarpeet huomioidaantasapuolisesti peruskoulujärjestelmämme laatua heikentämättä.

Kaksikielinen koulujärjestelmä

2011-11-03T21:28:00.001+02:00

Viime päivienkeskustelussa kaksikielisistä kouluista on selkeästi tullut esiinsuomenkielisten perheiden toive saada lapsilleen kaksikielistä kouluopetusta,joissa ruotsinkielen oppiminen helpottuisi. On selvää, että maailman parhaankoulujärjestelmän omaavassa kaksikielisessä maassa molempien kansalliskieltenoppiminen tulisi olla lapsille vaivattomampaa ja luonnollisempaa kuin mitä setällä hetkellä on.

Lehtikirjoituksistaon kuitenkin kokonaisuudessaan puuttunut tieto ja kiinnostus jo vuosikymmeniätoimineeseen kaksikieliseen (suomi-ruotsi) kielikylpyverkostoon. HS käyttijutussaan (31.10) esimerkkinä kaksikielisistä kouluista venäjä-suomikielikylpykoulua, muttei kertonut että samaan pedagogiikkaan pohjaaviasuomi-ruotsi kielikylpyä tarjoavia päiväkoteja on Helsingissä 11 joista lapsetjatkavat 6 alakoulun kautta 4:ään yläkouluun. Tutkimustenkin mukaan kielikylpyäkäyneet taitavat hyvin sekä äidinkielen että ruotsin, mutta omaksuvat lisäksinäitä seuraavat koulussa opetettavat kielet erittäin hyvin. Kielikylpyä eikuitenkaan tälläkään hetkellä ole Helsingissä tarjota kaikille halukkaille jalisäksi kahden jo vuosikymmeniä toimineen sopimuspäiväkodin toimintaa ollaanlopettamassa sosiaaliviraston muuttuneen palvelustrategian takia.

Yhteiskunnallistenuudistusten hakeminen Ruotsista on poliittiselle järjestelmällemme luonnollista.Koulujen suhteen on kuitenkin hyvä pitää mielessä, että Tukholmassasijaitsevasta pienestä yksityisestä kaksikielistä ruotsi-suomi koulusta ja sen opetuksenlaadusta ei ole olemassa tutkimustietoa, eikä takeita lasten kahden kielentodellisesta oppimistuloksista. Vaikutteita tarvitaan myös muulta, muttaratkaisut lasten toiminnallisen kaksikielisyyden saavuttamiseksi edellyttävätvain jo toimivan kielikylpyverkoston merkittävää laajennusta.

2011-10-24T14:31:00.000+03:00

Skrev en insändare Bildning förutsätter utbildning i Husis som publicerades torsdagen den 20.10 där jag betonar betydelsen av att diskutera åtgärder för att förbättra resultaten i de svenska skolorna. Hbl hade sedan en stor artikel om Pisa-resultaten och skillnaderna inom Svenskfinland, där man alldeles riktigt konstaterade att huvudstadsregionens skolor klarar sej bra, medan landsbyggden har problem. Jag hoppas att vi kan åstadkomma ett åtgärdsprogram där olika aktörer inom skolsektorn kommer överens om att jobba på olika fronter för att förstärka och förbättra den svenska skolan i landet. Yes, we can! Om vi väljer att göra det, och om vi vill.

Vad kunde privat svensk skola innebära?

2011-09-20T09:10:00.000+03:00

Maria Wetterstrands tankar kring barnens skolgång har lett till en debatt på svenska och på finska om skolor och skolspråk. Debatten skiljer beroende på om den förs i ett medium på svenska eller om den förs på finska. Skriver detta inlägg på svenska eftersom Hbl (20.9.11) på första sidan i papperstidningen slår upp mitt förslag till att råda bot på den situation Wetterstrands tankar utgått ifrån. Den länkade artikeln på nätsidan handlar om hur tvåspråkigheten i den sverigefinska skolan fungerar, en lösning som svårligen skulle fungera i den finlandssvenska skolan.De svenska skolorna i Finland bör vara språkligt och kulturellt sett starka enheter för att de svensk- och tvåspråkiga barnen ska uppnå en tillräckligt god nivå på skolspråket. Att lägga om hela landets svenska eller finska skolsystem har inte heller varit den ursprungliga avsikten, även om en del av de finska debattinläggen handlat om att svenska skolor överhuvudtaget inte behövsOm man vill diskutera utveckling av hela landets skolsystem, är det viktigt att minnas att finländsk undervisning håller hög nivå och att man inte behöver oroa sej för om barnet går i en "god" skola eller inte. I dagens Helsingfors väljer man - framför allt på finskt håll - mellan skolorna, men resultaten är goda överallt. Vi har inga "gettoskolor" eller en situation som i Rinkeby innan den finlandssvenska rektorn skapade framgångsskolan där.Den förda debatten har visat på ett intresse bland finska föräldrar att få en effektivare svenskundervisning för barnen. Det bästa och mest populära sättet att lära ett finskt barn svenska är genom språkbad. Därtill visar forskningen att barnen också blir duktiga på de följande främmande språk de läser. Men det skulle behövas betydligt fler platser i språkbadsdaghem och i språkbadsskolorna i Helsingfors. I gårdagens Helsingin sanomat framgick att man förgäves önskat sej språkbad i Raseborg men inte fått det.I Helsingfors verkar både tyska och franska skolan, med täta kontakter till moderländerna och avsikt om att lära ut också landets kultur. Ett sätt att möta de förväntningar som är uppenbara idag, kunde vara att grunda en privat svensk språkskola, den Svenska skolan i Helsingfors där initiativet gärna kunde vara mellanstatligt. Finland och Sverige har förutom gemensam historia många gemensamma förehavanden och företag. Skolan som kulturbärande institution kunde fungera som en bro mellan länderna, men den skulle framför allt rikta sej till språkmajoriteten, så som också den franska och tyska skolan i Helsingfors gör. Den svenska nyttan av skolan kunde vara möjligheten att utöva skolverksamhet i Pisalandia med allt vad det kan innebära av kvalitetsutveckling av det rikssvenska skolsystemet.

Kaksikieliset koulut

2011-09-14T01:18:00.000+03:00

Jag har skrivit några rader i anslutning till den debatt som Maria Wetterstrands uttalande om tvåspråkiga skolor lett till. Som det ser ut träffas vi i på Radio Xtrm på fredag förmiddag och då tänkte jag fråga henne varför de inte valde Steinerskolan som ju är tvåspråkig och välfungerande.

Ajatus kaksikielisistä kouluista on tietenkin sekä kiinnostava että innostava mikäli pyrkimyksenä on suomenkielisten lasten ja nuorten paremmat kielenoppimisolosuhteet. Ruotsinkielisten lasten näkökulmasta vaikutus olisi erilainen, koska suurin osa oppii suomenkielen koulussa (opetus alkaa joko alkuopetuksen- tai äidinkielenopetuksentasoisena 3. Luokalla) sekä vapaa-aikanaan. Toisaalta ruotsinkielisten koulujen oppilaiden ruotsinkielentaito on pitkälti koulun varassa, ja kotonaan kahta kieltä puhuvat oppilaat tarvitsevat kielellisesti mahdollisimman vahvan oppimisympäristön. Koulun tai minkätahansa organisaation säilyttäminen kaksikielisenä on kaiken tähänastisen kokemuksen perusteella erittäin haastavaa. Esim. alunperin ruotsinkielinen IFK on kaksikielisyyden myötä kauan sitten muuttunut yksikieliseksi suomenkieliseksi. Toki Helsingissä tälläkin hetkellä toimii yksityinen, kaksikielinen Steinerkoulu, joka tietääkseni toimii aivan hyvin eikä kenelläkään ole mitään sitä vastaan. Samoin sekä Lauttasaaressa, Maunulassa että Östersundomissa samassa koulurakennuksessa toimii sekä suomen- että ruotsinkielinen koulu. Lisäksi erittäin tehokasta kielikylpyopetusta annetaan sekä tarhoissa että helsinkiläisissä kouluissa.Koulujen tavat toimia eivät ole suomen- ja ruotsinkielisissä kouluissa samanlaiset, vaan eroavuuksia on paitsi juhlapäivissä myös siinä miten juhlia vietetään, mutta tärkein on tietenkin koulukielen käyttö. Sekä suomen- että ruotsinkieliset lapset tarvitsevat kielellisesti ja kulttuurisesti vahvan oppimisympäristön jossa oppilaat voivat tuntea itsensä hyväksytyiksi ja saada turvallisen oppimisympäristön. Toki alueelliset erot ovat suuria kieliryhmien sisällä, mutta kaksikielisessä kouluissa olisi koulun arkeen liittyvä tapa toimia aina sovittava erikseen. Mikä olisi hallinnon kieli, entä millä kielellä oppilaat kommunikoisivat keskenään?Monikulttuurisuus ei tarkoita oman suomen- tai ruotsinkielisen kulttuurin unohtamista tai vähättelemistä. Sen sijaan se tarkoittaa oman perinteen tuntemista, vaalimista ja avointa suhtautumista ympärillä olevaan kulttuuriseen toiseuteen. Oman kokemukseni mukaan ja tietojeni pohjalta en vain usko kaksikielisten koulujen toimivuuteen, muutoin kuin Steinerkoulun tyyppisinä erikoistapauksina.

Barösundsommar 2011

2011-08-25T23:31:00.000+03:00

Sommarlovet i juli och augusti var en intensiv period av socialt liv med familj, släkt och vänner. Hemvändande syskon, kusiner, moster som fyllde jämna år, födelsedagskalas, plättfester och jubileum av olika slag kunde firas i värme och oftast i sol. Algerna höll sej nästan borta, för första gången på decennier sågs maneter i vår vik. Bilden mot horisonten tagen från Tittis hus på holmens södra strand en härlig kväll. Att återvända till rutinerna i stan är alltid svårare när solen lyser och värmen fortsätter.

Skolmat och eftis i utbildningsnämnden 31.5

2011-05-31T23:49:00.001+03:00

Uppskattad närmat skördas

Så var det dags att behandla utbildningsverkets budgetförslag för år 2012 med en utgiftsram på 601649000,- eller sexhundra miljoner euro - vilket alltså är mer än vad de flesta av landets kommuner som helhet omsätter. Av denna summa går nästan 60 milj. till svensk skola och dagvård. Redan i samband med förhandlingarna om ramens storlek fick vi ett samförstånd kring behoven av tilläggsresurser på 3 miljoner euro för eftisplatser, positiv diskriminering och svensk dagvård.
Tyvärr saknades trots det 400 000 euro i det förslag som förelåg. Majoriteten av oss ville inte gå in för en skrivning om var pengarna skulle tas från, men den diskussion som fördes ledde till en skrivning om att man inte kunnat hörsamma stadsstyrelsens uppmaning om ett tillräckligt antal nya platser. Nämndens uppfattning om frågan blev dock klar och inför höstens budgetmanglingar och verkets balansövningar måste frågan få en lösning. Till saken hör att en justering på 0,4 miljoner i förhållande till 600 kan ske redan av att en årshyra för en enda skola försvinner.
Föredragningslistan innehöll också mina budgetmotioner om skolmat och om ett tillräckligt antal eftisplatser. Jag är nöjd att man nu efter den omfattande mediala diskussionen tar skolmatsfrågan på allvar. Nämden föreslår att verket tillsammans med Palmia gör en åtgärdsplan för hur matkulturen ska främjas, att ekologisk och närproducerad mat stegvis ökas, och att man har en målsättning om att minska användningen av tillsatsämnen i de mattjänster man beställer. Utmaningen med frågan är att maten inte ska äta upp undervisningsresurser och att det för en så stor aktör som Palmia måste gå att göra också kostnadsneutrala ingrepp för att minska på framför allt tillsatsämnena. Samtidigt är det lätt att konstatera att skolmatens tallrikspris är mycket lågt, kanske för lågt med tanke på att man skulle kunna få in mer ekologisk mat. Diskussionen fortsätter, men det är uppenbart att frågan inte kan viftas bort.

Insändare Hbl 23.5.11: Svensk läsvård behövs i alla regioner

2011-05-23T09:37:00.000+03:00

Heidi Harju-Luukkainens forskning om skillnaderna mellan finska och svenska skolors Pisa-resultat påkallar en konstruktiv diskussion om utvecklingsbehov. Vad gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskaper är de svenska skolorna prestationer svagare, samtidigt finns också regionala skillnaderna i Svenskfinland. Lärarbehörigheten förefaller inte vara avgörande för goda resultat, då Österbotten med behöriga lärare uppvisar Svenskfinlands svagaste resultat. Oberoende av vilken betydelse vi väljer att tillmäta Pisa-undersökningen i sig, är frågan för viktig för att sopas under mattan.
En aspekt som framförts i debatten, är det stora antalet tvåspråkiga barn och den heterogena språkliga situationen i våra klassrum, då flera elever inte har skolspråket som hemspråk. Ändå presterar eleverna i Österbotten där språkmiljön är mer homogen och svensk, sämst också i läsförståelse. Att hög lärarbehörighet, god tillgång på lärarfortbildning och svenska som hemspråk inte ger resultat, är överraskande.
Det är skäl att minnas, att en av förklaringarna till landets goda Pisa-resultat är skolsystemets förmåga att identifiera svaga elever och att hjälpa dessa. Genom tillräckligt stöd till de svagaste har hela gruppen gynnats. I de svenska skolorna är antalet barn överförda till specialundervisning klart lägre och specialklasserna färre. Om redskap för överföring, dvs. svenska elevtest saknas, behöver frågan omgående åtgärdas av ansvariga myndigheter. Om det visar sig att föräldrar sedan motsätter sig barnens specialundervisning, måste tjänstemän och politiker bära sin del av ansvaret, genom att beakta barnets, men också skolans intresse. I större skolenheter och med fler barn är möjligheten att erbjuda rätt sorts stöd för svagare elever bättre, eftersom resurserna är större. De svenska skolnäten är vanligtvis rätt glesa och därtill finns många små skolor.
Harju-Luukkainen lyfter fram läslust, effektiv studieteknik och tillgång till specialundervisning som framgångsfaktorer. Ansvaret för utvecklingen finns hos myndigheter, i skolan hos rektorer, lärare, direktioner, elever och föräldrar, men också i hemmen.

Svensk språkvård behövs i alla regioner. Varken slang, dialekt eller svag svenska borde duga i klassrummen där lärarna fungerar som språkliga förebilder oberoende av ämne. Det uppenbara behovet att inspirera framför allt pojkar till läslust förutsätter nya grepp och beaktande av informationsteknologiska möjligheter. Satsningar på matematik för klasslärarstuderande, men också fler behöriga ämneslärare i naturvetenskaperna behövs i skolorna.
En svåråtkomlig fråga är attitydklimatets betydelse för skolmiljön. Det förefaller som om inlärning, kunskap och skolgång inte skulle värderas lika högt på svenskt som på finskt håll. Här kan regionala skillnader inom Svenskfinland spela en roll och eventuellt förklara de svaga österbottniska resultaten. Men ifall boklig bildning och kunskap inte har betydelse för en minoritet, är framtidsutsikterna i det globala informationssamhället mindre lovande.
Utbildningspolitiken bör vara den strategiska frågan för alla politiker som arbetar för det svenska. Utveckling av skolan förutsätter en bred samhällelig debatt om värderingar och attityder till bildning och språk. Också en aktiv dialog mellan Pedagogiska fakulteten, finska lärarutbildningsenheter, arbetsgivare i kommunerna och med det omkringliggande medborgarsamhället behövs. Varför gå över ån efter vatten, när nycklar till framgång finns i grannhuset och det räcker med att knacka på?

Vad fattas de finlandssvenska klassrummen?

2011-05-18T23:41:00.000+03:00

Dagens fråga för oss som är föräldrar, anställda eller förtroendevalda i skolorna har förstås att göra med den senaste rapporten om PISA-resultaten och de finlandssvenska skolorna. På svenskt håll uppnår vi inte samma resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskaper som man gör på finskt håll. Hur kommer det sej att vi är sämre?
Kulturfonden ordnade seminarium om frågan och en fullsatt sal skolfolk diskuterade frågan. Jag hade inte möjlighet att höra alla inlägg, men tillräckligt mycket för att känna att timmarna inte var bortkastade. Det blev - som vanligt - en del bortförklaringar och kommentarer om att andra saker är viktigare, men jag hoppas att det var fler av oss som gick hem med insikten om att något måste göras för att hjälpa upp situationen.
För er som har barnen i någon av Helsingfors svenska skolor vill jag genast påpeka att denna undersökning inte beaktat skillnaderna i Nyland. Hittills har våra skolor klarat sej bra, men det viktiga är är att fokusera på hur vi och Svenskfinland överlag blir bättre. Frågorna är fler än svaren. Några slutsatser forskaren Heidi Harju-Luukkainen (länken här) dragit gick ut på;

Läslust. Läslusten är helt avgörande för framgång.
Effektiva inlärningsstrategier, dvs. fungerande studieteknik där eleven lärt sej att lära sej.
Att bättre identifiera eleverna som behöver stöd. Elever med svag svenska ska uppmärksammas.

Det är viktigt att lärarna i klassrummet är behöriga och kompetenta, men personligen tror jag inte att det är lärarna som gör skillnaden i Svenskfinland eftersom 100% behöriga lärare i Österbotten samtidigt inneburit de sämsta resultaten i studien överlag. Det är också viktigt att minnas att man klarar sej bättre på språköarna där många elever kommer från helfinska hem, än i Svenskbygden där man talar svenska hemma. Ingen är betjänt av förenklingar och några lätta vägar till framgång finns inte. Men jag hoppas att vi i Helsingfors tar steget och vågar oss på närmare samröre med den finska skolan i grannskapet för att se och höra hur man jobbar där. Det skulle också hjälpa oss att se vad som är våra starka sidor.
Svenskfinland behöver också ett uppvaknande vad gäller språkriktighet. Slang och dialekt duger inte, i skolsammanhang ska språket vara god svenska, något alla lärare och föräldrar har ansvar för. Den svåraste - och kanske en av de viktigaste faktorerna - tror jag att återfinns i vårt finlandssvenska attitydbatteri. Det är mycket vi gör rätt med våra barn, men lär vi dem att kunskap är viktigt, kräver vi tillräckligt mycket av dem, hinner vi överhuvudtaget engagera oss i vad de håller på med? Benita Kavander från Vasa övningsskola kom med den modigaste kommentar jag hörde. Hon konstaterade att vi levt i en chimär, men nu gäller det att vakna upp och ta itu med arbetet på skolan.

Ungdomarnas val

2011-04-14T08:42:00.000+03:00

Här finns resultaten - rätt svårläsliga dock - på hur ungdomarna hade valt sammansättning för kommande riksdag. I slutskedet av kampanjen var det roligt att få märka att Sfp skulle få ett mandat i Helsingfors och att det skulle vara mitt mandat : )
Nuorten varjovaalien perusteella olisin RKP:n helsinkiläinen kansanedustaja mikä tuo mukavasti tsemppiä rankan kamppanjan loppumetreille. Tässä linkki koko tulokseen, sivun alareunassa löytyvä pdf.faili sisältää sitten eduskunnan koostumuksen ja helsinkiläisen eduskuntaryhmän, jonka ylivoimainen ykkönen on Ben Z. Että sellaista.

Det har talats mycket om matens betydelse för hälsan, skolmat erbjuds alla barn.

2011-04-11T09:39:00.000+03:00

Hernesaari - Ärtholmen ja unelma ajasta

2011-04-08T01:00:00.000+03:00

Bilden från Ärtholmen får stå för drömmen om det jag inte har tid med just nu och avskedet till skidåkningen som kanske är slut för den här säsongen. Det har varit meningsfullt att få delta i välförberedda valpaneler där de som bjudit in verkligen satsat på att förbereda sej. Ett annat slags allvar har präglat det man diskuterat och dessutom har man visat vänlig respekt för det vi som politiker gör. Det tar på krafterna att sitta med åtta kolleger och svara på frågor som är anknutna till en viss stadsdel, till stadsplanering, utbildning, till kulturpolitik eller yttrandefrihet. Men på ett personligt plan är det givande och det bästa är när man märker att panelisterna lyssnar - det är i panelerna man lär sej nytt, får höra sånt man inte tänkt på tidigare och får utöka sin egen kompetens. Men det tar på krafterna, och jag undrar hur partiledarna klarar sina program just nu.

Tänä iltana Loviisasta suoraan Vanhalle Dodon ja luonnonsuojeluyhdistyksen paneeliin reilusti myöhässä edellisen kokouksen venyttyä. Olisiko ekologinen yleiskaava ratkaisu sekä viihtyisämpään (eli metsä- ja luontoalueet säilyttävään) että ekologisesti kestävämpään rakentamiseen? Saattaisiko olla niin että siinä samalla syntyisi taloudellistakin hyötyä? Erittäin mielekästä pohdintaa kaupunkilaisuudesta, asumisesta ja liikkumisesta. Järkevä suunnittelu ja maankäyttö edellyttää suorilla vaaleilla valittua seutuhallintoa jolla on mandaatti luoda kestävää yhteiskuntasuunnittelua ja liikennejärjestelyitä koko 14 kunnan seudulle. Ei näistä haasteista vähemmällä selvitä, eikä pääkaupunkiseudun neljän kunnan yhdistäminen vielä edistä kokonaisuutta. Ensin seutuhallinto joka muodostuisi m.m osasta nykyisestä Uudenmaan liittoa, joukkoliikenteestä jne, sen jälkeen olisi aika katsoa kunnalliset rakenteet.

Vår tid - Vårt Land

2011-04-06T11:45:00.000+03:00

Kiitos kortista!

2011-04-02T18:20:00.001+03:00

Tässä suomeksi!

2011-03-22T20:31:00.000+02:00

Ute i solskenet vid Havshamnen

2011-03-20T23:46:00.000+02:00

Valfläsk och sånt

2011-03-18T12:38:00.000+02:00

Och så är det valkampanj igen. Bilder, texter och budskap, försäljningsmöten, paneldebatter och allt det andra som också ska skötas, garanterar en tid då man inte har brist på ogjorda uppgifter. I partiapparaten blir det slagsmål om vem som får vad, i debatterna om utrymmet och väljarnas gunst och annars kämpar man mot tiden som redan förefaller begränsad. En månad innan valet.
Både tidningar, mediahus och alla slags intressebevakare har bett om svar i sina valmaskiner för att behändigt komma åt våra åsikter i olika frågor. Valmaskiner är utmärkta eftersom de faktiskt ger alla kandidater möjlighet att komma fram och möta sina potentiella väljare utan att det finns någon annan mellanhand. Har man besvarat många är det sedan lätt att läsa ut bland annat vilka slags attityder och frågor journalisterna själva berörs av och vad slags åsikter som är rådande. Men frågorna har varit både omfattande, breda och allmänt kännats relevanta. Kanske det inte ska vara en överraskning att frågor som berör barnen och de ungas välmående ändå inte uppfattas som särskilt viktiga. Också gårdagens mycket givande valpanel med Lukiolaisten liitto(här länken till deras regeringsprogramförslag) och kolleger från 7 andra partier kom in på frågan om hur ungdomarna mår. Förslagen går ut bland annat på mer elevvård, stödinsatser och att datorer bör tillåtas i studentskrivningarna (varför är det inte en självklarhet redan..?). En hel del talades om behovet av elevhandledning i gymnasiet. Gymnasisterna som deltog hade gjort ett imponerande arbete inför sin panel där publiken röstade om utbildningspolitiska frågor vi sedan fick kommentera. Stämningen var proffsig och avslappnad, attityderna sakliga. Imponerande unga och meningsfullt valarbete.

Naturkrafternas styrka är oförståelig

2011-03-13T09:32:00.000+02:00

När nyheterna med illustrerande videomaterial under fredagen började komma om jordbävningen i Japan och tsunamin som följde, insåg man att skadornas omfattning skulle vara svår att estimera. Det snabbt inrullande havet som rörde sej framåt och krossade hus i sin väg upp på land, kändes som en fiktiv katastroffilm. Så kan inte havet röra sej. Sånt kan inte hända på riktigt. Men BBC:s, YLE:s och japanska rundradiobolagets samtidiga uppdatering talade sitt krassa språk. Att byggnaderna stod kvar och inte bara svajade utan skakade fram och tillbaka i en jordbävning som enligt senaste uppgifter uppmätte 9 på richterskalan såg med finländska ögon otroligt ut. Lika lite som i Haiti, skulle väl våra finska byggnader klara en sådan påfrestning. Japanerna var beredda, befolkningen visste vad de skulle göra, och det var inte heller jordbävningen som skördade offer, utan havet. Tsunamivarning hann utlysas, men tiden på några minuter var så knapp att befolkningen i de värst drabbade områdena inte hade en chans att rädda sej. Och därefter den fruktansvärda situationen med kärnkraftverket Fukushima som man inte lyckades köra ned och som fortfarande utgör ett globalt miljöhot. Japans ekonomi har betydelse för hela den globala ekonomin. Domedagsprofeterna kommer att krypa fram och tala om yttersta tider. Så har det alltid varit när naturkrafternas styrka visat sej för oss människor. Och jorden är sannerligen en föränderlig plats där naturkrafternas styrka i denna dag övergår vårt förstånd.
Här hemma kan vi tacksamt sitta och tänka på våra stränga vintrar och vårt besvärliga klimat, och dra en lättnadens suck över att den seismologiska aktiviteten är så liten här. Men vi är ett. Den japanska katastrofen visar det igen - det som drabbar en del människor värst är inte en isolerad händelse, utan den har idag konsekvenser för oss alla. Det japanska lidandet berör oss i realtid via de medier vi har. De ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser skalvet har, kommer på olika sätt att beröra också oss. Jorden är rund.

Maria Björnberg-Enckell - "Demokrati är det effektivaste systemet för sa...

2011-03-08T23:20:00.000+02:00

Vem stal vår kulturhistoria?

2011-03-05T12:28:00.000+02:00

Skulle aldrig i världen ha kunnat föreställa mej att få höra sådant kulturpolitiskt dravel som man nu fått läsa i tidningar och media i samband med diskussionen om sannfinländarnas valprogram. Om någon för 2-3 år sedan skulle ha berättat att man i media diskuterar denna slags frågor så skulle jag antagligen ha skrattat och viftat bort frågan. Och nu är det på allvar.
Man räknar upp Edelfelt, Gallén-Kallela och Sibelius som exempel på godtagbar och kvalitetsmässigt hållbar finländsk konst. Just så - man stjäl vår kulturhistoria och förminskar den till något ful och obehagligt som har att göra med en vulgäruppfattning om hur och var kultur, konst och ett västerländskt öppet samhälle uppstår. Jag är övertygad om att de ovannämnda konstnärerna vänder sej i sina gravar av att bli adopterade och utnämnda som sann finländsk konst och kultur.

Den politiska temperaturen stiger..

2011-03-03T01:31:00.000+02:00

när riksdagasvalet börjar närma sej och vårsolen äntligen börjar värma den djupfrysta staden. Häromdagen fick en partiledare intervjuad i Hbl ett helt uppslag med en bild på 8 spalter, medan vänsterförbundets respektive bara fick ett litet hörn och en trespaltig bild i samma artikelserie. Det är överraskande att märka hur ivriga journalisterna har blivit på den rörelse som bidragit till att också tanter fritt börjat häva ur sej nedvärderande uttalanden om minoriteter och invandrare. Smutsiga ord och uttryck har blivit rumsrena under den senaste tiden. Den obehagliga samhällsatmosfären har kanske fötts ur osäkerhet - ekologisk, ekonomisk, historisk och social - och den har präglats av en strävan efter likriktning. En ful värld där det avvikande inte passar in.

I stadsfullmäktige lämnades budgetmotionerna för år 2012 in, den "eviga" frågan om boendet diskuterades och under de sista timmarnas motionsbehandling var många av oss fullt sysselsatta med att överföra filer från den gamla bärbara datorn till den nya. För att ta i bruk ett elektroniskt mötessystem har vi tilldelats nya bärbara och de tyngre, äldre har återlämnats. Själv känner jag mig kluven inför det nya - visst slipper man de tjocka mapparna, pappren och dammet - men i ärlighetens namn; stadsstyrelsens föredragningslista har tidvis omfattat 5 kilo papper. Med vilket system och hur ska det vara möjligt att ta till sej den informationen bara via en skärm? Finns det någon som undersökt om det överhuvudtaget är möjligt att på några dagar ta till sej sådana mängder information i elektornisk form? Eller leder det till att vi alla på våra hemprintrar eller på jobbet ändå printar ut för att kunna sitta och läsa i bussen, på stugan eller i soffan? Lyckligtvis har vi en Ipad här hemma - den känns betydligt läsvänligare än alla tidigare skärmar och den ryms i handväskan.

Tillsatsämnen i skolmaten

2011-02-11T08:36:00.001+02:00

behandlades av RadioVega Mellannyland idag av två mammor Pia och Mariella som gått igenom listorna på tillsattsämnen i Palmias skolmat. Jag fick märka att jag levt i en villfarelse om att mängden tillsattser i maten redan för mer än ett år sedan skulle vara på väg att minska och helt försvinna efter politiska beslut mot explicit natriumglutamat. Också andra politikerkolleger har varit ute i samma ärende och fått majoriteten med sej, men ändå tycks situationen inte ha ändrats. Min godkända hemställningskläm och dess behandling i stadens nämnder under länken.

Helsingfors-Vanda den 31.1 2011

2011-01-31T22:37:00.001+02:00

Utfallet av dagens möte blir att Helsingfors förordar en utredning om kommunsammanslagning. Därtill vill man utreda regionförvaltningen och i det fall att en sammanslagning skulle bli aktuell ska folkomröstning genomföras. Då Vanda röstat nej till fortsatt utredning, får vi se vad som händer. Här på bilden till vänster centrala makthavare innan mötet: bostadsminister Vapaavuori och Hesaris Jarmo Huhtanen som fotograferas innan mötet börjar.

Tog också till orda i den långa debatten och understödde det ändringsförslag som gruppordförande Torvalds kom med.

"Oberoende av hur utfallet med dagens omröstning i Vanda blir, har den omfattande processen, jämförelsen mellan Helsingfors och Vanda, mellan förvaltning och servicenivå inneburit nyttig information om hur Helsingfors bör effektivera sin förvaltning. Det är lätt att hålla med de här tidigare framförda uppfattningarna om att någon form av tvåstegsförvaltning mellan 14 kommuner är en förutsättning för utveckling av området. Utmaningarna som har att göra med trafik, boende och markplanering är frågor som inte kan lösas med en fusion mellan Helsingfors och Vanda, utan förustätter att hela huvudstadsregionen är med.

Kaksiportaisen seutuhallinnon selvityksen loppuraportoinnista kävi selvästi ilmi, ettei peruslähipalveluita ehkä kannata organisoida 14 naapurin kesken. Toisaalta on jo paljon toimintaa joka on ylikunnallisesti organisoitu. Erikoissairaanhoito, julkinen liikenne, pelastustoimi ja toisen asteen ammattikoulutus, sekä valtion ja kuntien väliset tie- ja liikennehankkeet kuuluvat näihin. Uudenmaan liitossa tapahtuva alueellinen suunnittelu ja seudun maankäyttökysymykset sekä varsinkin liikennesuunnittelu, edellyttäisivät jo väliporrashallintoa eduskunnan ja kaupunginvaltuustojen väliin. Metropolipolitiikan vahvistaminen edellyyttää seudullisesti ja kunnallisesti järjestettyjen palveluiden esiinseulomista. Sitten on voitava arvioida lähipalveluiden järjestämisen kannalta myös seudun kaupunkirakenteet.

Toimivan demokratian ja hyvän päätöksentekojärjestelmän synnyttäminen on hyvinvoinnin aivan keskeinen edellytys. Ei pidä unohtaa, että toimiva kansanvalta on pohjoismaisessa hyvinvointiyhteiskunnassamme ollut edellytys hyvälle talouskasvulle. Näin mittavien kokonaisuuksien hahmottaminen ja sisäistäminen oman työn ohella alkaa olla jo haastavaa. Virkamiestyöryhmien lopputulosten läpijuoksu Vantaalla jäi ainoaksi valtuustolle suunnatusta esityksestä. Jotta päätöksenteko olisi mielekästä tarvitaan keskustelua kuntalain uudistuksesta ja myös siitä olisiko suurten kaupunkien luottamustehtäviä voitava hoitaa muutenkin kuin ilta- ja yöaikaan. Yhden valtuuston ja miljoonan euron säästö ei johda Helsinki – Vantaan alueen asukkaiden olojen paranemiseen. Päättäjien työmäärän kasvaessa merkittävästi, kasvaa myös nuppiluku asukkaita per valtuutettu keskimääräisesti noin 9000:een,mikäli valtuuston koko olisi sama 85. Asukkaiden etäisyys kasvaisi ennestään.

Tiet ja raiteet eivät todellakaan pääty Vantaalle. Olemme Helsingissä tottuneet ajattelemaan olevamme suurimpia ja parhaimpia ja että asiat tehdään täällä hyvin vaikkakin isolla rahalla. Sekä selvitystyö että Helsingin kauppakamarin lähettämä materiaali osoittavat, että hallintokulttuurimme on raskas ja palveluntuotanto kalliimpi. Vantaalainen hallinto on Helsinkiläistä kevyempää ja Vantaan taloudellinen toimintamalli sitoo huomattavasti vähemmän pääomia. Helsinki omistaa itse huomattavan osan pinta-alastaan pystyäkseen kaavoittamaan ja rakentamaan. Vantaa luottaa maanomistajiinsa ja rakennuttaa yhteistyössä näiden tahojen kanssa. Ovatko asuntojen hinnat nyt uudessa Östersundomissa entistä halvempia vai Helsingin myös kallistumassa?"

Helsingfors Vanda och Regionförvaltningen

2011-01-21T12:57:00.000+02:00

Spekulationerna om vad statsmakten kommer att ta sej till när Vanda och Helsingfors inte slår ihop sej är i full gång. Blir det tvångsåtgärder från den nya regeringen för att se till att invånarna i miljonstaden (ja -nästanmiljonstaden) ska få högre skatter och sämre service för sina skatter? Den gemensamma utredningen visar alltså tyvärr att de ekonomiska fördelarna är negativa.
Efter att ha tagit del av utredningen om en regionförvaltning för Helsingforsregionens fjorton kommuner, är jag övertygad om att det är med den nivån vi måste börja då vi ska bygga en fungerande stadsstruktur för landets viktigaste region. De berörda kommunerna, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo, Hyvinge, Nurmijärvi, Träskända, Tusby, Kervo, Vichtis, Mänstälä, Borgnäs, Helsingfors.
För att kollektivtrafiken och trafiklösningarna (inklusive tåg- och rälstrafiken) ska kunna utvecklas och intressebevakas i förhållande till statsmakten behöver vi en fungerande regionförvaltning som väljs med direkta val. Som det är idag sköts allt detta beslutsfattande av oss stadsfullmäktigeledamöter på sidan om vanliga jobb. Det säger kanske sej självt att tjänstemannaväldet förstärks ju mer uppgifter man lägger på frivilligarbetande beslutsfattare som dessutom blivit valda att bedriva en viss stads intressen. Goda lösningar för regionen förutsätter också regionala belsutfattare. Ett inlägg jag skriv till Uusi Suomis politiska blogg: länken finns här. Bilden från Drumsö.

Jag ställer upp i vårens Riksdagsval den 17 april

2011-01-10T17:14:00.000+02:00

framför allt för att jag tror att det är viktigt att man ställer upp för sina värderingar i tider som dessa, när främlingsfientlighet och fanatism breder ut sej. Som mamma till tre skolbarn och som utbildningspolitiker ser jag utbildningen som helt strategisk med tanke på vår framtid. Pressmeddelandet på Sfp:s webbsida här.

Kunskap och skola, utbildningssystemen i Sverige och i Finland

2011-01-06T00:21:00.000+02:00

Blev uppringd av Maria Gestrin från Svensk presstjänst om Kunskapsskolans besök här i Finland och gav intervju om min uppfattning om möjligheten för utländska aktörer att etablera sej som arrangör för grundutbildning i Finland. Fick möjlighet att träffa VD Per Ledin i höstas för att höra om det svenska skolkonceptet som redan exporterats till både England och även USA. För en utbildningspolitiker är det alltid intressant att höra hur utbildningen sköts i andra länder, och Sverige är ju i mångt och mycket det land vi har mest gemensamt med vad gäller samhällsutveckling. Typiskt sedan att det är svenskarna som börjar exportera skolsystem, när Finland får alla Pisa-turister och omskrivs i världspressen som skollandet nummer 1! När skall vi själva börja kommersialisera våra samhälleliga resurser som skolsystemet, beredskapsstrukturerna osv?
Tyckte också att det var naturligt att i mötet med Kunskapsskolan försöka beskriva de politiska värderingar som i Finland hänger samman med grundskola och även utbildningen på andra stadiet. Hos oss råder en bred politisk enighet kring skolans betydande samhälleliga roll, kring statlig finansiering och även statlig kontroll av skolorna som våra enskilda kommuner i landet upprätthåller. Skolan är ungefär lika långt från marknadsplatserna som statskyrkan är det, trots att vi tex. i Helsingfors har privata skolor som upprätthålls av fristående aktörer och olika språkskolor därtill. Pisa-resultaten (det enda område som vi är världsbäst på?) visar fortfarande på styrka i skolsystemet, samhället eller de värderingar som styr barnens och hemmens inställning till skolan. Inlärningsresultaten och skolan är en angelägenhet som berör betydligt fler än dem som finns där eller har barn där. Så som byskolan var eller är byns själ och hjärta är skolan det ställe där tex. barn från otrygga hem blir sedda och får hjälp. Omhändertagandena av barn som i vårt land tyvärr ligger på en hög nivå, sker nuförtiden ofta då barnen är tonåringar, då föräldrar av en eller annan orsak givit upp och skolan kontaktat barnskyddet. Tanken på icke-samhälleligt förankrade utländska intressenter som upprätthållare av grundutbildningen är också såtillvida främmande.
Ändå finns det alltid orsak att följa med utvecklingen i våra nordiska grannländer och kanske framför allt att se om inte det skulle finnas möjlighet att göra gemensam sak vad gäller tex. utveckling av elektroniska läromedel och webbinlärning. Därtill är situationen för våra svenska gymnasier den att utveckling behövs och att det är skäl att med öppna ögon försöka hitta nya lösningar.

Pressisen om skolsvenskan i sin helhet här nedan:

2010-12-30T10:13:00.000+02:00

23.12 2010 Björnberg-Enckell: "Att offra svenskan leder inte till förbättring"

  Maria Björnberg-Enckell, stadsfullmäktig i Helsingfors och ordförande för Sydkustens lanskapsförbund, påpekar att viceordförande Nils Torvalds tankar om att förhandla fram ett byte av den obligatoriska skolsvenskan mot ett löfte om förbättrad svensk service är ogenomtänkt.
  - Att söka nya lösningar är lockande för den som i vardagslivet stöter på negativa attityder till sitt språk. I huvudstadsregionen och på många håll i Nyland har attityderna till svenskan i vardagen hårdnat. Skolsvenskan har i form av ”pakkoruotsi” lyfts fram som en symbol för den upplevda orättvisan i den nationella tvåspråkigheten. Det finns ändå inga indikationer på att attityderna till språket skulle förändras av att slopa svenskan i de finska högstadierna. Däremot skulle någon annan samhällsfunktion uppta rollen som symbol för den tvåspråkiga nationen, säger Björnberg-Enckell.
  Den internationellt sett framgångsrika grundskolan bygger på att alla elever erbjuds jämlika möjligheter med tanke på framtida yrkes- och studieval. En ändring av svenskans ställning skulle därmed tumma på principen om grundskolan, och snarare bidra till ökad splittring och förminskad kulturell förståelse än tvärtom. Hur kan den finländska kulturen och nationen förstås utan historiska, kulturella eller språkliga insikter om svenskan? Vår allmänbildande skola förstärks inte av ett slopande av läroämnet svenska. Däremot behövs satsningar på en motiverande och effektiverad språkundervisning både i finska och svenska skolor.
– Språk är också nyckeln till kultur, historia och nationell identitet. Genom den mångfaldskompetens som man erbjuds i vår allmänbildande grundskola är våra ungdomar väl rustade för framtida utmaningar både nationellt och globalt, säger Björnberg-Enckell.

Den svenska ungdomsverksamheten

2010-12-16T09:18:00.001+02:00

i Helsingfors är inte ensam om att ha mycket små resurser jämfört med den finska verksamheten. Här ser det ut som om 3 % av budgetens verksamhetsmedel på 28 miljoner euro skulle tillfalla den svenska verksamheten, som består av ungdomsledare, några ungdomsgårdar och en arbetsledare för dessa. Men det mest överraskande är att så är fallet också hos grannarna i huvudstadsregionen och därtill i kommuner som Kyrkslätt och Borgå där det trots allt procentuellt också idag finns många svenskspråkiga ungdomar. Är orsaken den att man ansett att de svenska ungdomarna kan skötas av tredje sektorn (organisationer, föreningar) medan den finska skötts av kommunen och anställda personer? Den svenska alltså i hög grad skött av frivilliga och den finska av utbildade och avlönade personer.
I kväll kommer ungdomsnämnden i Helsingfors (länken till förslaget här) att ta ställning till ett förslag där man antingen utreder en överföring till utbildningsverket, till tredje sektorn eller en uppspjälkning av resurserna och överföring till den finska sidan. På sikt är det sannolikt så att den svenska ungdomsverksamheten för att klara sej bör överföras till utbildningsverket. På kort sikt, och med tanke på den svaga resurseringen, bör den svenska verksamheten inom ungdomscentralen, stärkas som enhet och få mer personresurser.

Kom ihåg att tala med barnen

2010-11-27T11:23:00.000+02:00

På torsdagen blev det fjorton år sedan en av mitt livs största dagar - mina tvillingdöttrar föddes och livet som förälder började. En härlig resa. I politiken har ungdomscentralen i Helsingfors kommit med en rapport om hur det svenska ungdomsarbetet borde utvecklas. Man föreslår administrativ överföring till utbildningsverket eller mer samarbete med tredje sektorn eller att hela enheten splittras upp på befintliga finska enheter.. här behövs politiskt arbete under kommande veckor. Helsingfors universitets svenska delegation sammankom till möte, där vi fick rapportering om hur fakulteternas svenska kordinatorer jobbat för att förbättra möjligheterna för de svenska studerandena inom olika faktulteter. Stadsfullmäktige beslöt om riktlinjerna för energipolitiken, att vidare utredningar behövs för att kunna fatta de stora investeringsbesluten under inkommande år. Sydkustens styrelse diskuterade ungdomsledarutbildning, eftiskvalitet och svenskt barnkulturcentrum. Men tiden stannade upp då en av våra långvariga styrelsemedlemmar, både hög beslutsfattare i sin kommun och professionell inom vården i sin taltur påminde om att "vi måste komma ihåg att tala med barnen, riktigt sitta ned och tala med dem". I sitt jobb hade hon märkt hur det förefaller som om allt fler barn lider av att föräldrarna inte talar med dem. Plötsligt - mitt i styrelsemötet - öppnades en dörr mot det som är viktigast i livet: att vi skulle ha intresse och tid att se och höra varann.

Tal stadsfullmäktige om energipolitiken 24.11 2010

2010-11-24T18:58:00.000+02:00

Arvoisa puheenjohtaja, bästa herr ordförande, stadsfullmäktige,

Förslaget om hur vi i Helsingfors ska gå vidare i vår strävan att uppnå mindre koldioxidutsläpp är bra, eftersom man inte går in för snabba förändringar eller överstora investeringar i en situation där många centrala teknologiska frågor är öppna. Det är lätt att ha åsikter om koldioxidutsläppen, men som beslutsfattare har vi ansvar att sätta oss in i frågan och som här tidigare sagts – vi måste också veta på vilket sätt träförbränning blir ett ekologiskt hållbart val också om tio år i våra kastruller i centrala Helsingfors.

On hyvä ettei valtuusto kiiruhda liikaa näin mutkikkaassa asiassa, vaan että päätöksenteon tueksi tehdään perusteellisia selvityksiä ja pitkäjänteisiä suunnitelmia. Valtuuston 2008 päättämä kova päämärä hiilidioksidin vähentämisestä ei saa johtaa siihen että Helsingin Energian tuloksentekokyky tyrehtyy. Mikäli näin tapahtuu on meidän myös kyseenalaistettava energiatoiminnan omistus. Miksi kaupunkilaisten omistamaa pääomaa pidettäisiin tuottamattomassa tuotannossa? Olen valtuutettu Hakasen kanssa samaa mieltä yhdestä asiasta – energiatuotannon investointeja ei pidä tehdä pelkällä kassavirralla, vaan pitkä-aikaisilla lainoilla aivan kuten markkinoilla toimivat kilpailijatkin tekevät. On selvää, että kaupungin pitää saada omistuksestaan energiatuotannossa voittoa, ellei – omistus voidaan myydä ja samalla yhtiötä koskeva päätöksenteko voidaan tehdä hieman yksinkertaisemmaksi kuin tällä hetkellä.

Valtuutettu Sademiehelle kiitos kuvaavasta tavasta esittää Helsingin Energian tarvitsema halkomäärä jos ainoana polttoaineena olisivat halot. On selvää, ettei menneeseen pidä palata, myöskään lämmöntuotannossa vaikka poliittisesti turpeen, puun tai jonkin muun käyttöä päätettäsiin pitää ekologisesti hyväksyttävinä. Helsingin Energian omistajina, meidän on katsottava asiaa myös taloudellisen ja kokonaistehokkuuden näkökulmasta, eikä vain poliittisesta näkökulmasta. Kaupunginvaltuutettuina meidän on tarkasteltava asiaa myös liikenteellisenä, helsinkiläisten terveyteen vaikuttavana asiana.

Det är bra att här inte föreslå en utbyggnad av havsbaserad vindkraft på grannens bakgård, så som i Ingå-Raseborg, i planeringsområdet mellan två stora naturskyddsområden. Mikäli Helsingin Energia tulevaisuudessa osaltaan rakentaa merituulivoimaa on kallis investointi tehtävä omalle etupihalle eikä suinkaan naapurin takapihalle kuten Inkoo-Rasepooriin. Varsinkin kun naapurin takapiha sijaitsee arvokkaiden luonto-aluiden keskellä, jossa erittäin laaja-alainen merituulivoimalaryhmittymä muodostaisi uhan paitsi muuttolinnuille, myös tuhoaisi luonto-arvoja, ja haittaisi keskeisen merellisen virkistysalueen käyttöä. Merituulivoiman kalleutta Helsingin edustalla tasapainottaisi siitä saatavat positiiviset mielikuvat, Helsingin vihreistä kasvoista.

kiitos -tack

Vintern är här!

2010-11-23T10:47:00.000+02:00

Äntligen snö och så snart förkylningen ger med sej är det dags för skidspåren hoppas jag. Fast vardagen har blivit så pass hektiskt igen att jag undrar lite över var den tiden ska finnas. Kommande vecka av bl.a energipolitiska beslut i fullmäktige, den svenska ungdomsverksamhetens strategi i ungdomsnämnden och Sydkustens styrelsemöte samma dag som tvillingarna fyller år. Här ett citat och också länken till min kolumn publicerad i Läraren 18.11:

Om det finns ett ord jag i den politiska vardagen tidvis är innerligt trött på, så är det ”tvåspråkighet”, använt i tid och otid. Det godtyckliga bruket av ordet, än för att hjälpa och än för att stjälpa svenska strävanden, frustrerar. Ofta är tvåspråkigheten ett slagträ för ekonomiska lösningar eller regionala intressen. När man i kommuner, där de finskspråkiga är i minoritet eller ungefär lika många som de svenskspråkiga, bygger gemensamma skolcentrum för språkgrupperna, talar man gärna om att en gemensam skolbyggnad främjar tvåspråkigheten. När man i Borgå vill hålla andra stadiets yrkesutbildning i egen kommunal regi talar man om den berikande två- eller mångspråkigheten. De svenska elevplatserna behövs för att trygga den administrativt sett helfinska enhetens närframtid. Samma sak gäller för den fria bildningen i kommunerna – det ska bli så trevligt att kunna samverka i en tvåspråkig enhet där allting fungerar på två språk, tills den positivt inställda rektorn byts ut och administrationen övergår i enspråkighet.

Valdag inkommande söndag men också på måndag den 15.11

2010-11-12T00:48:00.000+02:00

Samtidigt som Kyrkomötet fattar beslut närmar sej församlingsrådsvalet. På farsdag inkommande söndag är det dags. Här är länken till mina svar på kandidatsidan om du inte ännu tagit dej till valurnan.

Veckans inspiration

2010-11-06T00:06:00.000+02:00

Skulle jag måsta välja ett enda tillfälle under den gångna veckan som jag upplevt som särskilt inspirerande, så skulle det nog vara Gunnar Wetterbergs framträdande och skrift på Nifin (i samarbete med Magma) i onsdags under pågående kronprinsess-yra. För Nordiska rådets och ministerrådets årsbok 2010 Förbundsstaten Norden (hittas här) har han utvecklat sin brandfackla om en nordisk förbundsstat inom de närmaste 15-20 åren. Egentligen hade jag ju inte alls tid att gå. Men tänkte att en snabb kaffe och en timme av lite andra tankar än det budgetperspektiv som skulle vara aktuellt på eftermiddagen i Hfors stadshus måste man väl ändå kunna klämma in i tidtabellen. Det visade sej att historikern och samhällsdebattören med lång erfarenhet av statlig tjänst, är en alldeles utmärkt och inspirerande talare. På plats fanns journalister, intresserade, men också Island och Norges ambassadörer. I dagens Hbl skriver Marit af Björkesten en insiktsfull ledare om det samma. Det Wetterberg resonerar omkring är en förbundsstat med med 25 miljoner invånare, som skulle vara världens 10-12 största ekonomi och därmed skulle tillhöra den globalt sätt tunga ligan av G20 länder. Den nordiska välfärdsmodellen, det öppna samhället skulle få en stark stämma såväl i EU, Nato, G20 som andra internationella sammanhang.
Självfallet kommer tanken på en förbundsstat att uppfattas som omöjlig och orealistisk och politisk galenskap. Men i en värld som behöver allt mer globalt beslutsfattande och fungerande övernationella strukturer för att hantera framtiden skulle Norden ha ett och annat att komma med. Wetterberg påpekade också att vad gäller företagen så ser de stora företagen redan Norden som en gemensam marknad. Och när vi i Finland funderar över samhälleliga reformer är det (lyckligtvis) inte österut vi tittar, utan mot våra nordiska grannar. Personligen känner jag mej något obekväm med tanken på 1 miljon invånare i en enda kommun i ett land med bara 5 miljoner invånare och 400 övriga kommuner. Modellen är i grunden obalanserad, men däremot - i förbundsstaten med 25 miljoner invånare skulle den östliga Metropolen däremot väl balansera de andra metropolregionerna. Och det allra bästa skulle ju vara att Nordkalotten, den samiska eller lappska regionen skulle få helt andra möjligheter att utveckla sina särdrag, både ekonomiskt och kulturellt.

Budgetdiskussionen i Helsingfors

2010-11-03T18:30:00.000+02:00

Budgetförslaget för år 2011 har varit en utmaning för tjänstemannaledningen och för de politiska grupperna, men resultatet kan vi leva med. Organisationsreformer och nya sätt att ordna med servicen för både äldre och de yngre, behövs i Helsingfors. Vi behöver se över åldringsvården och en utredning som också beaktar de språkliga aspekterna är välkommen. Att ensamma åldringar som inte kommer ut ur sitt hem, ska tvingas använda tolkning genom telefon för att kunna kommunicera med hemvården är hjärtlöst och fel.
Opetuslautakunnan pj Pakarinen ja valtuutettu Koulumies puhui viisaasti kaupungin rakennuskantaa ja kukkaroa rasittavasta home-ongelmasta. Sisä-ilmatyöryhmän asettaminen on hyvä, mutta onko nykyinen tilojenhallintajärjestelmä jotenkin puutteellinen laadunvalvonnan suhteen? Ei kai voi olla niin, että kaupungin uudet rakennukset esimerkkinä Latokartanon pk valmistuvat ”ei kenenkään vastuulle”. Mitä ajureita tarvitaan, ja miten eri virastojen olisi toimittava, jotta omistajuutta esimerkiksi talonrakennuttamisen puolella voitaisiin vahvistaa? Kannatan siksi valtuutettu Koulumiehen toivomuspontta.
Det är positivt att vi i Helsingfors har fått se antalet födda barn under skolåldern öka. Att vi har hela 1200 barn fler i år än år 2009, innebär ändå att dagvårdsutgifterna i Helsingfors knappast kommer att minska. Det kan inte heller vara skäligt att barnfamiljer på Lövö eller i centrala Hfors erbjuds dagisplats söder om Vandagränsen i Malmgård. Diskussionerna mellan utbildningsverket och socialverket i samband med sammanslagningen och överföringen av den svenska dagvården till utbildningsverket, har lyft fram skillnaderna mellan de två verkens budgetkultur. Socialverkets sätt att göra upp beräkningar för framtiden skiljer sej från utbildningsverkets sätt så, att man på utbildningsverket inför budgetbehandlingen känt en viss oro. Efter den politiska förhandlingen kan man ändå förhålla sej lugnt och tacka för det goda arbete som gjorts av både tjänstemän och politiker inför dagvårdens och utbildningens sammanslagning. Ekonomiförvaltningen följer säkert vaksamt med situationen och ifall att det visar sej att budgeteringskulturen på socialverket tenderar att producera överoptimistiska budgeter, föreslår åtgärder för att justera detta förhållande. Är tex. dagvårdens uträkning av beläggningsprocent ett instrument som verkligen betjänar helhetsekonomin eller stadsborna? Miten siis päivähoidon käyttöaste-laskenta tukee toiminnan taloudellisuutta, tai lasten, henkilöstön hyvinvointia.
Ei ole 400 nuorta ilman toisen asteen opetuspaikkaa Helsingissä on kyllä 400 liikaa. Käsi sydämellä – mikä tulevaisuus on nuorella joka tänä päivänä jää pelkän peruskoulun varaan? Meille on kerrottu että nuori joka jostain syystä syrjäytyy maksaa miljoonan. Toisen asteen koulutus kaikille kaupungin alle 18 vuotiaille, eli ala-ikäisille olisi taattava siten että koulutuspaikkoja olisi tarpeeksi. Kun opetusministeriö on lisäpaikkoja Helsingille osoittanut, on paikat myös otettava käyttöön, ja tilat ammattikolutukselle löydyttävä.

Sätt två strån i kors och ge din röst

2010-10-29T16:32:00.000+03:00

Förhandsröstningen i församlingsvalet börjar på måndag den 1.11 och slutar fredagen den 5.11, rösta kan man på pastorsexpeditionerna mellan 9-18. Den som hör till Johannes församling kan rösta på onsdag i Folkhälsans seniorhus, Mannerheimvägen 97 och på fredag mellan 9-12 i Lönkan (Sandelsgatan 3) eller på fredag mellan 13-15 i Arcada/Practicum, Jan Magnus Janssonsplats 1. Valdagarna är sedan söndag 14.11 13.30-20 och måndag 15.11 11-18 då man kan rösta i Församlingssalen på Högbergsgatan 10 D, 2 våningen. Man röstar med två sedlar, en för Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige (den vita) och den andra (orange) för församlingsrådet.
Jag har hört till församlingsrådet vid Södra svenska sedan 2002 och har därefter suttit i församlingsrådet vid det nygrundade Johannes. Verksamheten i församlingsrådet har betydelse för församlingens linje och tyngdpunkter och jag har trivts med det meningsfulla uppdraget. Därför vill jag gärna fortsätta - om jag får fortsatt förtroende i valet. Här en länk till min sida i valmaskinen.

politiken och populismen

2010-10-23T19:29:00.000+03:00

Skönt att höra partiledare idag ta avstånd från populismens vindar och våga ta tag i frågan om tex äktenskapslagen. Sannfinländarnas växande stöd kommer med tanke på de tider vi lever knappast att försvagas innan riksdagsvalet om ett halvår. Men det återstår att se hur många som sedan slutligen svingar sej upp från soffan till vallokalerna. Här får nog "gamla" partier jobba hårt för att mobilisera sina väljare. Idag känner sej många människor hotade av de stora förändringar som skett under en relativt kort tid. De osäkra konjunkturerna gör inte saken bättre.
Under de senaste dagarna har jag inte kunnat låta bli att reflektera över om partiledarnas kön och allmänna habitus har en viss betydelse för sannfinländarnas medvind. Bara på några år har våra partiledare bytts från äldre män till en skara medelålders, ungdomliga män och kvinnor kring de 40. De är aktiva, dynamiska, stridbara och representerar mycket väl sina jämnåriga, de litet äldre och de yngre. Men med vem identifierar sej 65-åringen från landet, man eller kvinna? Vilket parti ser ut att vara hans eller hennes parti? Just det - Soinis retorik och habitus är lätt att känna igen sej i när det övriga fältet ser annorlunda ut. Päivi Räsänens inställning till homosexuella stämmer överens - grovt taget - med uppfattningen hos den äldre generationen. Riksdagens sammansättning efter valet i april 2011 kommer att visa hur landet ligger. Jag förstår och inser att en del av de ambitiösa målsättningarna den nuvarande regeringen haft vad gäller många olika politiska områden, kanske kommer att få stryka på foten eller skjutas upp, efter att folkets sagt sitt. Samtidigt hoppas jag att många väljare ändå inser att vi behöver ett genomgripande reformarbete för att klara av att hålla välfärdssamhället flytande.

Det är mycket annat på agendan

2010-10-21T16:34:00.000+03:00

än massutskrivningarna, ändå kan man inte gå till ett enda möte eller en enda träff utan att alla talar om det. Märkligt - ändå är flera av dem man träffar framför allt i politiken utskrivna, men glädjande många är också de som vill ha information och verkligen tänker rösta i valet i denna gång.
I stadsfullmäktige igår hölls en tyst minut till minnet av Georg C Ehrnrooth - en mycket långvarig medlem, det kändes fint att på ett sådant sätt hedra minnet av en betydelsefull politiker som aldrig fick höga uppdrag och tjänster, men ändå hade betydelse.
Den långa diskussionen igår handlade om bildandet av ett bolag för alla stadens hyreshus. Det fanns mycket rädsla kring att detta kommer att leda till höjda hyror, men alldeles klart blev att staden inte lyckats med att informera invånarna om att avsikten med sammanslagningen inte är den.
Om en liten stund har vi svenska sektionens möte vid vilket vi ska utse linjedirketör för svenska linjen vid utbildningsverket. Beredningen är gjord av direktören vid utbildningsverket Rauno Jarnila, men såväl ordförande för sektionen som jag i egenskap av viceordförande har aktivt deltagit i processen - i intervjuer och urval. Niclas Grönholm föreslås bli vald och jag är övertygad om att han är rätt man för uppdraget. Politiska processer har ändå sin egen logik och när svenska sektionen nu föreslår för utbildningsnämnden som i sin tur föreslår för stadsstyrelsen är det först då stadsstyrelsen sagt sitt som processen är klar.

Kyrka och politik i sär

2010-10-20T00:30:00.000+03:00

Håller med statsministern om att vi ska hålla politiken och kyrkan isär. Eftersom jag är uppställd i församlingsrådsvalet i min hemförsamling (Johannes, Helsingfors) försöker jag mej på att flytta de kyrkliga inläggen till min Kyrkspressen blogg. Just i frågan om massflykten är det självfallet ingen lätt sak - att hålla i sär alltså - eftersom den provocerande parten också är ordförande för det Kristdemokratiska partiet. Ligger det något i att man är trött på både politikernas och kyrkans förmåga till moraliskt ledarskap?

Snälla människor kyrkan behöver er

2010-10-18T01:29:00.000+03:00

Hemkommen från höstlov i Köpenhamn läser jag vilken effekt homodebatten i tv från i tisdags haft.
Jag såg inte programmet och har inte nu hunnit se det pga. barn, hushåll, Facebook, epost, samt en strejkande mobil.
Tusentals människor har lämnat kyrkan i protest eller för att de äntligen fått gjort det de kanske tänkt länge. Si eller så kan jag inte låta bli att tolka reaktionerna som ett starkt ställningstagande mot den slags attityder man upplevde att "kyrkan" dvs. de som var på plats i studion, stod för. Det är mänskligt att vara särskilt sträng mot den man uppfattar har ett institutionellt ansvar för att göra gott och att göra rätt. De åsikter som förfäktades stämde antagligen inte överens med de allra flesta finländares rättsuppfattning, vilket ledde till att många reagerade så starkt.
Men vad blir det av kyrkan och av vårt samhälle om allt fler väljer att checka ut och överlämna ansvaret åt dem som av en eller annan orsak stannar? Förändring sker hela tiden och vi lever i en på många sätt osäker tid där allt fler vill ha lätta och klara direktiv och order att följa. Vi lever i en tid då Pride-parader angrips (vem skulle ha trott bara för 5 år sen att sånt kunde ske) och då homosexuella igen blir utsatta på olika håll i världen. Jag ber och hoppas att många stannar för att hålla emot alla galna fanatiker som tider som de vi lever i idag, framföder.
Och jo - jag har läst Bibeln, bok för bok, både Gamla och Nya Testamentet. Det står inte mycket om homosexualitet någonstans, men jag minns många obehagliga, våldsamma uppmaningar om hur fienden skulle dödas och om kvinnor och barn också skulle dödas eller inte. Vid tiden för Moseböckerna ägnar sej judarnas grannar ännu åt att offra barn, judarna däremot höll sej till djur. I Evangelierna uttalar sej Jesus inte om sexuell läggning, utan om kärlek. Han ber oss inte döma varann, men han ber oss bli som barn för att riktigt kunna förstå och omfatta den Gudomliga kärleken. Genom Jesu offer kan vi utan motprestation, utan att ha förtjänat den bli delaktiga i nåden. Guds kärlek förtjänar vi inte för den är villkorslös.

Kanske skulle den här slags svåra frågor i kyrkan behöva sitt barnråd: lägg fram argumenten från båda sidorna, synpunkter, bibelställen och en omsorgsfull process. Och låt sedan barnen lägga ut om hur de tror att Gud ser på frågan.

Hur ska kommunerna se ut i framtiden?

2010-09-29T23:41:00.008+03:00

En fråga som börjar kännas aningen utdragen handlar om hur våra städer och kommuner i Finland ska se ut i framtiden. För att hämta in kunskap utifrån hade Kommunförbundet inbjudit experter från Sverige Björn Sundström och Danmark Michel Weber samt Siv Sandberg från ÅA för att under Väståbolands stadsdirektör Folke Öhmans ordörandeskap dryfta den viktiga frågan.
Ett helt auditorium av intresserade kommunala tjänstemän och ett antal förtroendevalda satt med eller utan tolkningslurar på huvudet. Det är kanske ingen överraskning att vi i Finland trots allt ser västerut när det handlar om samhälleliga reformer. (Överraskande däremot hur stort intresse tjänstemän och politiker har att själva resa iväg österut, trots att vi sällan hämtar några nya tankar om samhället i den riktningen. Stadens ungdomscentral har till exempel slutat resa till de nordiska samarbetsträffarna för huvudstädernas ungdomsverksamheter. Hellre reser man till Ryssland..) Parentäsen slut.

Det kan inte nog poängteras att utgångspunkten för de nordiska ländernas kommunreformer är den samma - det går inte att hantera servicebehovet för invånarna och ekonomin den dagen 30 % av befolkningen åtnjuter ålderspension. Och majoriteten av våra kommuner är för små för att vi nationellt ska klara kakan. Problematiken med Helsingfors och Vanda - där vi ska ta ställning till en samgång i januari - är att ingendera är för liten, men däremot den ena - Hfors - mycket dyr. Vi erbjuder mer, kostar mer och vid en sammanslagning skulle kostnaderna stiga, inte sjunka. Argumentationen för sammanslagning i huvudstadsregionen kan därför inte ha med kommunalekonomiska argument att göra, utan här måste andra fördelar vägas in.

Så småningom måste tiden börja mogna för att man i landet skulle kunna föra en genuin stads- och storstadspolitik vid sidan om landsbygds- eller småstadspolitiken. Sverige och Danmark har kommit till olika modeller i sina reformer, men så är länderna bl.a geografiskt sett mycket, mycket olika vad gäller storlek och befolkningstäthet. Arbetet fortsätter.

Här finns länken till Siv Sandbergs artikelhelhet i Finlands kommuntidning (Fikt 6/2010) Lika som bär? kommunerna i Norden.

Partistyrelsemöte i Riksdagens tillbyggnad

2010-09-10T15:47:00.003+03:00

Partistyrelsemötet fattade beslut om utskott, nya stadgar, motonsuppföljning och om kommande riksdagsval. Den politiska diskussionen inleddes av partiordförande med en gedigen politisk översikt. Karlebyfrågans grundlagsenliga lösning och de häftiga reaktioner som detta fick har gjort många av oss konfunderade och en aning oroliga. Det har inte varit så trevligt med språkklimatet under senaste tid, men nu har vi nog nått en botten-nivå. Under länken här finns mitt tal vid partistyrelsens möte. Viktigare än nånsin att vi aktivt verkar för att utveckla vårt samhälle och samtidigt kommer ihåg att bjuda på och föra fram våra lösningar, där vi har goda sådana. Inte isolera sej, men samtidigt värna om att vi klarar av att föra vårt språk och våra traditioner vidare, vilket nog förutsätter att vi ska kunna värna om att det finns svenska rum. De i sin tur ska vara öppna för alla som vill använda svenska.

Miljörapporten

2010-09-09T23:43:00.002+03:00

Tekniken utvecklas och numera sänds hela stadsfullmäktigekvällen på nätet. Under länken här finns mitt tal från stadsfullmäktige onsdag 9.9 på video (www.helsinkikanava.fi). Fyra minuter är talturernas längd, inte mycket man hinner få sagt. Och ändå är mötena mycket långa.

Moln på sensomarhimlen

2010-09-09T21:51:00.003+03:00

Innan Sydkustens styrelsemöte idag diskuterades den fråga som ligger på allas läppar - hur ser framtiden ut, vart är landets tvåspråkighet på väg och menar ministrarna som nu uttalat sej verkligen det som de sagt, eller är det som det brukar att media har lagt till lite "edge" för att få en mer braskande nyhet av det hela. Statsministern befann sej i Sverige igår vid Helsingfors stadsfullmäktiges möte för att heja på det svenska systerpartiet och en snabb genomsläsning av vilka slags åsikter hennes statusuppdatering om det samma föranledde på hennes Facebook-sida gjorde mej lätt betryckt. En del av kommentatorernas tilltal och attityder var allt annat än trevliga - oberoende av vilket språk de var skrivna på. Vi står inför besvärliga tider och nu gäller det verkligen att kunna samarbeta och hitta goda lösningar.

Gymnsieplatserna i Helsingfors

2010-07-06T12:03:00.002+03:00

Varje sommar upprepas situationen med att elever med över 7 i medeltal inte kommer in i stadens egna gymnasier utan tvingas resa ut ur stan. Gymnasierna är populära och många väljer också huvudstaden, så trots att antalet platser motsvarar hela årskursen 9 som är på väg ut, räcker inte platserna till.

Det är inte svårt att räkna ut vem det är som slås ut - framför allt gäller det här pojkarna med medelgoda betyg, ofta killar som verkligen kämpat för att höja betygen under högstadiet och sedan trots allt inte får plats. Det är galet också med tanke på ekologi, transporter och studiemotivation. Ur ungdomarnas synvinkel är lösningen kanske att gymnasieundervisningen behöver koncentreras och antalet platser utökas i Helsingfors. Det är oundvikligt också med tanke på kursutbud och studentexamen och den förändringen kommer tyvärr att ske på de mindre gymnasiernas bekostnad. Det fanns 382 gymnasieplatser i Helsingfors i år, men bara drygt hälften går i år till helsingforsare.

Mitt tal om överföring av dagis till skolverket

2010-06-16T16:50:00.000+03:00

Ärade herr ordförande, arvoisat valtuutetut,

On hienoa että tämän päivän listalla on useampi lapsia ja palveluiden järjestämistä koskeva asia. Taloudellisesti ja strategisesti kaupungin kovaa ydintä edustavat lapsia ja nuoria koskevat asiat.
Det är en fin sak att vi idag äntligen kan fatta beslut om adminstrativ sammanslagning av dagvård och skola – om en överföringen av dagvården till utbildningsverket. Bättre sent än aldrig, som man brukar säga. Tack för den breda politiska viljan och förståelse för att gå in för en särlösning, där de svenska erfarenheterna kan tjäna som försök när man lägger upp framtiden för serviceförvaltningen som helhet i Helsingfors.

Det är ett beslut som i flera kommuner fattats för länge sedan, men det är bra att också vi förenar krafterna för att uppnå ett helhetsperspektiv såväl på barn och deras behov, som på dagis- och skolnätet. Nu finns förutsättningarna för att planera ett servicenät som bättre betjänar familjerna och som därtill eventuellt kan använda samma fastigheter. Sammanslagningen har alla förutsättningar att leda till större ekonomisk effektivitet men också till förbättrad tillgänglighet.

Hallinon rajojen ylittäminen on osoittautunut yllättävän vaikeaksi ja varsinkin palveluverkon suhteen haasteelliseksi. Kun virastot suunnittelevat kukin omaa palveluverkkoaan omasta näkökulmastaan, voi käydä niin, että joltain alueelta uhkaavat kunnalliset palvelut hävitä kokonaan.

Ruotsinkielinen päivähoito on tähän saakka kuulunut sosiaaliviraston aikuispalveluiden, eikä suinkaan päivähoidon yhteyteen, joten valtuutettu Ingervon huoli irrallisuudesta on sikäli turha. Toimipaikkojen ja toiminnan suunnittelu tulee huomattavasti helpottumaan kun päivähoidon hallinnollinen yksikkö liittyy opetusviraston ruotsinkieliseen linjaan. Päivähoidon ja opetuksenalan ammattijärjestöt ovat pitkään puoltaneet päivähoidon ja opetuksen hallinnollista yhdistämistä. Lapsen kokonaisvaltainen seuraaminen, erikoisopetusta tarvitsevien varhainen kartoittaminen, henkilökunnan koulutus ovat seikkoja jotka helpottuvat muutoksen myötä.

Både vi som talar svenska och en del av våra invandrare har fått märka, att det blåser kalla vindar i politiken nu när den ekonomiska situationen är svår och den samhälleliga osäkerheten ökar. Det är ändå glädjande att märka, hur mycket politisk förståelse det ändå finns – också för att utveckla Helsingfors på svenska.

Niitä jotka ajattelevat ruotsinkielisten palveluiden olevan suomenkielistä parempia tai helpommin saatavilla, voin rauhoitella kertomalla että päivähoitopaikkoja tarjotaan – kuten täällä on kerrottu - töölöläisille Östersundomista tai Pohjois-Helsingistä. Koulumatkat ovat pitkiä ja hyvin harva 7-vuotias taittaa sen ilman vanhempia, samoin helsinikläiseltä ruotsinkieliseltä edellytetään yli 7.75 keskiarvoa jotta lukiopaikka aukeaisi. Suomenkielisille lukiopaikan saa 7:lla, juuri tänään julkistettujen tietojen mukaan.
Esityksen listatekstistä käy ilmi, että ruotsinkielinen linja sosiaalivirastossa pienenee muutoksen myötä niin että sen vuotuinen budjetti olisi vain noin 20 miljoonaa euroa ja että se siten saattaisi olla liian pieni toimiakseen. Toki se on sosiaalivirastossa pieni, mutta huomattavasti asuntotuotantotoimiston 11 miljoonan, Kulttuurikeskuksen 12 miljoonan, tai rakennusvalvontaviraston 8 miljoonan budjettia suurempi. Liikelaitos Taske (taloushallintopalvelu) on 24 miljoonan liikevaihdollaan hieman suurempi. Ei kai näitäkään virastoja kukaan kyseenalaista?
Arvoisa puheenjohtaja, kannatan kaupunginhallituksen ehdotusta ja toivon että se hyväksytään.
Kiitos, tack!

Kom till Cafe Carusel torsdag från kl 18

2010-05-20T00:30:00.002+03:00

Sockenbacka skola och budgeten

2010-05-06T21:59:00.010+03:00

Vid utbildningsnämndens svenska sektions möte torsdag fattades efter omröstning beslutet om att Sockenbacka skolan fortsätter med klasserna 1-4. Motförslaget av Mats Löfström (Sfp) fick klar majoritet 7-2 och därmed förföll förslaget om att flytta klasserna 3-4 till andra skolor från hösten 2010. Det hade varit orimligt att bara ha några majveckor tid för en anpassning av eleverna i klass 3 och 4 till en ny klass och ny skola.

Den administrativa sammanslagningen av dagvård och skola är till dags dato inte godkänd av stadsfullmäktige och därmed har det inte varit möjligt att i tid få en helhetsbild av behoven i det svenska dagvårds- och skolnätet. Elevprognoserna för skolan är positiva, dagvårdsenheten i huset brevid är full och skolan är ett viktigt svenskt rum i en språkligt utsatt, tvåspråkig miljö. Det har inte varit lätt att attrahera behörig personal till skolan, nu hoppas vi att få två engagerade lärare till klass 1-2 och 3-4 från i höst. Viktigt också att påpeka, att ingen talade för en stängning av skolan, utan att meningsskiljaktligheterna hade att göra med hur man såg på undervisningen för klasserna 3 och 4.

Efter beslutet behandlades svenska linjens budgetförslag för 2011 och förslaget innebär en överskridning av budgetramen på 40 miljoner, med knappa 150 000 euro. Tyvärr innehåller det godkända förslaget en timresursnedskärning på 1% för årskurserna 1-6 och 2 % i årsklasserna 7-9. Tjänstemännen har jobbat hårt med att hitta olika slag av sparobjekt, men inte helt kunnat undvika timresursen. Tyvärr stiger hyrorna till 10,5 miljoner och utgör alltså en fjärdedel av totalutgifterna. Å andra sidan innebär en minskning av elevantalet en inbesparing om 170 000 euro. De ekonomiska utsikterna för Helsingfors har blivit klart svårare och trots att inga dramatiska åtgärder föreslås, kommer år 2011 att bli en utmaning på många sätt.

TACK! Äntligen klarhet i barnträdgårdslärarutbildnigen

2010-04-15T00:00:00.003+03:00

Det har varit en hel del svängar i kulisserna och i offentligheten, men äntligen är ett viktigt och bra beslut taget. HU, Arcada och ÅA har kommit överens om att man går in för att starta en grundutbildning av barnträdgårdslärare i Helsingfors från hösten 2011. HUs ursprungliga förslag till undervisningsministeriet i februari 2010 gick ut på samarbete. Examinationsrätten har - i motsats till andra påståenden - hela tiden funnits både hos ÅA och hos HU. Ur huvudstadsregionens perspektiv är den pålitliga och långsiktiga aktören i utbildningen självfallet den part som har verksamhet på orten. Hade ÅA blivit ensam ansvarig skulle garantier för framtiden saknats, eftersom man är verksam i Åbo, Vasa och dessutom envist hållit fast vid att placera denna strategiska utbildning på enskild ort utan annan universitetsutbildning och utan ett tillräckligt underlag av studerande. De 46 platser man haft har inneburit ett slöseri med svenska högskoleresurser, eftersom endast kring 30 platser kunnat fyllas per år, pga lågt antal sökande.

Att bristen på behörig personal i åratal påtalats av aktörer, arrangörer och politiker i Södra Finland, utan att få gehör känns inte så farligt en dag som denna - äntligen tar utvecklingen ett steg framåt och i rätt riktning. Behöriga barnträdgårdslärare kan äntligen utexamineras i Helsingfors utan att ungdomar ska tvingas ta sin utbildning på finska eller resa hundratals kilometer. Det har varit svårt att förstå, att ungdomarna i Huvudstadsregionen snarare söker sej mot större centra utomlands, än norrut. Så är det alltid med huvudstäder och så är det också på finskt håll.

Det är bra att vi härmed äntligen får mer än enbart behörighetsgivande kurser som riktats till personer som redan har studier i bagaget eller som redan jobbar på dagis, och att äntligen kunna erbjuda grundutbildning som sker på svenska och på landets största svenskspråkiga studieort. Och visst har det varit en överraskning att inse, att man i Svenskfinland är mer eller mindre ovetande om att Helsingfors universitet är landets främsta universitet, tvåspråkigt och med helsvenska studieprogram. Helsingfors universitet och högskolorna i staden har flest svenskspråkiga studerande i landet.

Att man överlag insett betydelsen av barnträdgårdslärarna för svenskans framtid är en sak vi alla kan glädja oss åt. Det är mindre viktigt, att insikten förutsatte en genuin konkurenssituation och ett upplevt hot för att sjunka in i medvetandet. Beslutet stärker svenskans ställning och kommer att leda till ett uppsving för dagvården och en ännu bättre utbildning.

Folktinget underminerar sin trovärdighet

2010-03-10T16:59:00.005+02:00

PRESSMEDDELANDE 10.3.10

Folktinget underminerar sin trovärdighet som allfinlandsvensk

intressebevakare genom att gå ut med ett pressmeddelande där man för fram

Åbo Akademi framom Helsingfors universitet och Arcada som anordnare av

barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors.

Folktingets styrelse anser att utbildningen ska ske i ÅAs regi trots att

riksdagen beviljat Arcada medel och HU anställt en planerare för

barnträdgårdslärarutbildningen. I ett skede där frågan om anordnandet finns

på undervisningsministeriets bord, bedriver Folktinget regional

intressebevakning genom att lyfta fram en högskola framom en annan.

Folktinget låter också förstå att endast ÅA idag har examinationsrätt för

barnträdgårdslärare, vilket inte stämmer, examinationsrätten finns också hos

Helsingfors universitet.

- Huvudstadsregionen med ett växande antal barn i åldern 0-6 år behöver en

permanent barnträdgårdslärarutbildning som ordnas av lokala aktörer i

akademisk miljö, anser Sydkustens ordförand Maria Björnberg-Enckell (sfp).

De utlokaliserade satsningarna på behörighetsgivande studier för redan

anställda, som ÅA ordnat i Helsingfors har behövts, men räcker inte till för

Södra Finlands behov, särskilt med tanke på kommande års pensionsavgångar.

Om små skolor och stora

2010-01-19T18:51:00.008+02:00

Vintern har kommit till stan, året är nytt och den sk. Pajunen-listan har blivit en bilaga som skickas ut till nämnderna. Utbildningsnämndens finska och svenska sektion är i full gång med att se över skolnäten inför de förestående inbesparingarna. På finskt håll har antalet barn fortsatt att sjunka. Åttatusen skolelever färre än för några år sedan är saldot.

Jag besvarar Mikael Sjövalls kolumn "Väggar" från lördagen i dagens Hbl. I sitt svar efter insändaren påstår han att jag inte är konsekvent eftersom jag försvarar stordrift och "mastodontskolor" å ena sidan och nygrundade kvartersskolor å andra sidan. Därtill påstår han att jag vill lägga ned Sockenbacka skola. Skolans administration sköts i samråd med det västra distriktet och precis intill finns svenskt dagis. Sockenbacka är redan en fungerande kvarterskola med dagis och nybörjarundervisning. Däremot kan frågan om placeringen av klasserna 3-4 diskuteras. Utbildningspolitik är inte - som Sjövall förefaller efterlysa - standardlösningar, utan de bör variera från område till område och skola till skola. Han undrar vidare vad man "gör med resurser i en skola med alltför stora klasser där syret och koncentrationsförmågan är på upphällningen"? Det är kanske svårt att förstå att en större skola inte alls betyder stora klasser, utan ger fler möjlighet att arbeta i smågrupper, medan man i de allra minsta enheterna saknar lärare för att möjliggöra gruppindelning.

Därtill har vi inga stora lågstadier i Helsingfors. Våra största enheter på 230 elever är små enheter jämfört med de finska, så någon stordrift varken existerar eller planeras. Vi har inte heller fastigheter som lämpar sej för syftet. Men också vi måste beakta kvalitetsaspekter och kostnaderna för de allra minsta enheterna. Utländska avhandlingar om byskolornas kvalitet hjälper tyvärr inte långt om lärarna byts år efter år och behörig personal inte kan rekryteras.

Sjövall behöver inte heller tro på "Luckorna", men stadsstyrelsens färska beslut om Pajunen-listan både möjliggör och förutsätter nya former av samarbete i stadsdelarna.

Det åtgärdspaket som Sjövall i direktionen för Helsingfors Energi röstat för, riskerar den årliga vinsten på ca 200 miljoner euro från energiverksamheten till stadens serviceproduktion. Låt oss hoppas att staden under kommande och följande år årligen lyckas få in 200 miljoner euro mer i skatteintäkter istället.

Utbildningsnämden 15.12

2009-12-16T00:49:00.003+02:00

Hetaste frågan på dagens budgetmöte i utbildningsnämnden handlade om Emma Karis motion för en helvegetarisk skolmatsdag i veckan, förslag att man skulle servera endast vegetariskt en dag av fem. Idag kan man varje dag välja ett vegetariskt alternativ. Beredningen var i princip positivt inställd, men ville inte gå in för en gång i veckan och endast vegetariskt. Man var orolig för att barnen skulle låta bli att äta om det från en dag till en annan plötsligt skulle finna bara grönt. Idag är skillnaderna mellan vilka barn som äter vegetariskt rätt stora, och generellt är barnen ovana vid grönsaker. Därtill anser mina husexperter att Palmias grönsaksmatskunnande idag baserar sej på frysta påsgrönsaker.
Igår kväll kom ca 60 spammail med samma innehåll, där man bad oss rösta för vegealternativet. Mina egna barn är vana att äta det mesta och inte ovana vid ris och grönsakscurryn av olika slag, också idag lagade jag vegetariskt här hemma efter mötet Men efter att ha hört beredande tjänsteman som varje vecka rör sej ute i skolmatsalarna och efter att ha rannsakat mitt samvete röstade jag med beredningen. Det är lätt för den som har också alternativ och som lagar mat åt barnen på kvällen att ta till snabba ryck av miljöhänsyn och för utvecklingen. Men riskerna att en för stor del av barnen inte äter sitt enda varma mål mat om dagen om praxis plötsligt ändrar är för stor. Därtill kommer att det vegetariska skulle bli dyrare (!) och att vi nu lyckats klara skolmatens nivå utan att gå in och försämra den trots det ekonomiska läget.
Beredningen vann knappt, men budskapet blev mycket klart. Nu bör marknadsföringen och informationen om vegetarisk mat utvecklas och det vegetariska kunnandet i Palmia ska förstärkas.
Budgeten för år 2010 slogs fast, med verksamhetskostnaderna för utbildningsverket om 564 miljoner euro. Nästa år i Helsingfors ska ingen permitteras och inga nedskärningar göras i timresursen, tvärtom växer gymnasiets resurs ännu i år, men man kommer nog att spara mycket i material och fortbildning. Det är ändå en betydligt bättre prioritering, än den så många andra kommuner nu tvingas göra.
I Kvarnbäcken (Myllypuron ala-aste) skall man under våren ha en pilotverksamhet om avgiftsfrihet för aktörer som ordnar verksamhet för barnen i skolan vardagar innan kl 17 för att på så sätt effektivera utnyttjandet av skolfastigheterna och eftersmiddagsverksamhet för barnen i skolorna. Också det en bra sak.

Barnträdgårdslärare kan utbildas i Helsingfors

2009-12-15T09:44:00.004+02:00

Skrev en insändare om barnträdgårdslärarutbildningen i Hfors år 2010 som Hbl publicerar idag. Här är länken till den elektroniska tidningen. Det är viktigt att också lägga märke till de positiva händelserna - för huvudstadsregionen med omnejd är Helsingfors universitetets och Arcadas samarbete kring utbildningen en mycket efterlängtad åtgärd. Under de senaste åren har vi upprepat mantrat om att barnen tar slut, men nu ser vi en ökning i antalet födda och såna som behöver dagvård.

Partistyrelsen sammanträdde 4.12

2009-12-05T16:50:00.002+02:00

I fredags var det dags för Sfp:s partistyrelse att sammanträda. Det som mest diskuterades var det kommande klimatmötet i Köpenhamn. Eftersom min vecka fyllts av oroliga och arga kommentarer om kommande nedskärningar valde jag att tala om det. Hela talet finns på webbsidan, här nedan citat från Sfps nätsida, sammanfattat av Rabbe Sandelin:

"Maria Björnberg-Enckell, som är fullmäktigeledamot i Helsingfors, hoppades att miljö- och klimatfrågorna inte helt skulle överskugga problemen som uppstått när den ekonomiska nedgången nu börjar synas på allvar.
- Den oro som uppkommer av att servicen inte är tillgänglig eller inte finns kvar, av att arbetsplatser försvinner, måste bemötas då den är aktuell, oberoende av om världens undergång står bakom nästa hörn. Klimatöverenskommelser har ingen betydelse om de räddar en omänsklig värld. Framtiden har ingen betydelse om vi inte bryr oss om våra barn idag.
Björnberg-Enckell tog upp det sparprogram som HElsingfors stadsdirektör föreslagit: lekparker, skolor, gruppfamiljedaghem, ungdomsgårdar och hälsostationer skall spara tio miljoner euro.
- Av budgeten på dryga 4 000 000 000 euro är det en blygsam summa. Särskilt irriterande är, att flera är små verksamhetspunkter som betjänar barn, unga, åldringar. Närbiblioteken i staden är många, men så är invånarantalet också stort och biblioteken fortfarande bildningens vagga och en viktig finländsk ikon. Vad är en stadsdel utan bibliotek när antalet pensionärer och arbetslösa växer?
I en stad med en halv miljon invånare förefaller det som om det strategiska helhetsperspektivet med invånarens behov i centrum lyser med sin frånvaro, säger Björnberg-Enckell.
- Så fungerar tyvärr den finska byråkratin. Nu måste den politiska makten säga sitt om hur inbesparingar kan göras och på vilket sätt de effektiveringar som behövs bör genomföras.
Björnberg-Enckell lyfte även upp ett par ljuspunkter.
- Det inledande arbetet med planering av en svensk barnträdgårdslärarutbildning i samarbete med Arcada och Helsingfors unviersitet har förlöpt väl och pengar har beviljats för planering under år 2010, med sikte på start för utbildningen år 2011. Efter många tunga år av kamp för behörig personal, då den svenska personalsituationen funnits också på huvudstadsregionens stadsdirektörers bord, känns det hoppingivande, att vi har kommit så här långt för att äntligen kunna möta en del av regionens utbildningsbehov."

Sydkusten har fått ny webbsida och vi är hemma från Afrika

2009-11-30T02:22:00.003+02:00

Jag har skrivit en nätkolumn om den svenska vardagen i landet som kan läsas här. Det är frapperande hur mycket det allmänna samtalsklimatet i landet förändras under bara några få år. Hemkommen från Afrika läser jag om att Sofi Oksanen blivit risad för att hon i dansk tv vågat gå ut med att vi har en hel del våldsamma tendenser här. Tänk att en kvinna som dessutom är född i Estland tycker sej ha rätt att säga sånt.. nej men hallå där - det finns ju statistik på allt hon sagt. Vad är det att gråta över? För att kunna åtgärda ett missförhållande måste man först medge att det existerar. Läs föresten HS idag sid C11, en insändare om hur likgiltiga stirrare (toljottajia) vi är. Man kan vända sej till folk och be om hjälp och människor vänder sej bort utan ett ord. Det är också ett nationellt särdrag.. Också min kolumn i tidningen Läraren har utkommit, eftersom de inte har nätsida har jag klistrat in texten på min egen nätsida och länken till den texten finns här.

välbesökt möte om spårvägsdragningen

2009-11-17T11:38:00.003+02:00

på Högbergsgatan igår, visade på behovet att få diskutera och föra fram åsikter. Också Hbl fanns på plats och i dagens tidning pappersversionen (också i e-tidningen) finns en utmärkt redogörelse för en del av de åsikter som framfördes.

Kom till Cafe Succes idag måndag

2009-11-16T14:14:00.002+02:00

för att säga din åsikt om planerna att fortstätta spårvagn 9 söderut ned längs Högbergsgatan och Kaptensgatan. Aktiviteten bland invånare och företagare har varit stor. Vad anser du?

Budgetdiskussionerna i stadsfullmäktige 4.11.09

2009-11-04T20:13:00.006+02:00

Helsingfors är i egen klass också när det handlar om ekonomi. Här föreslås varken höjning av skattesatsen eller permittering av lärare, vilket är en bra sak. Investeringarna håller en hög nivå på 788 miljoner euro inklusive affärsverken. Det är inte många kommuner som ens har en budget av den storleken. Utmaningarna kommer dock sannolikt att vara av den arten inför år 2011 att också skattehöjningar kan bli aktuella, allt beroende på hur ekonomin som helhet utvecklar sej.
Viktigt i detta läge är att inte försämra sysselsättningsläget och att inte kortsiktigt göra sej av med sådan personal som inom några få år kommer att vara en stor bristvara.
Mitt anförande finns här.

Spårvagn ryms inte på Högbergsgatans shoppingstråk

2009-11-03T19:48:00.005+02:00

Skrev en kolumn i lokaltidningen Kamppi-Eira (4.11.09) om spårvagnsdragningen längs shoppingstråket, den finns på hemsidan bakom länken. Bilden här invid med alpackorna är tagen längre upp gå gatan där spårvagn 10 åker förbi. När man jämför gatu-avsnitten högre upp och längre ner är det lätt att hålla med butiksägarna om att spårvagn längs Högbergstan ned till Kaptensgatan skulle förstöra det intima shoppingstråket mellan Bergmansgatan och Skarpskyttegatan. Lägger man till att trottoarer skulle göras smalare, och att invånarnas parkeringsplatser skulle försvinna, är det lätt att förstå motståndet mot dragningen. Helsingfors har nästan inga andra levande café- och shopping-gator där folk bor i de övre våningarna och på innergårdarna, att vi inte har råd att förstöra Högbergsgatan.

De Andra - en antologi om klass

2009-10-30T00:02:00.009+02:00

"Klassperspektivet är materialistiskt och jordbundet. Som människor sätts vi in i en lineär tidsdimension och definieras materiellt. För den överväldigande majoriteten av jordens folk är ett sådant perspektiv absurt."

Men trots det finns det en hel del att reflektera över när man sätter sej ned för att skriva om var man kommer ifrån. I De Andra-skribenternas bidrag fascineras jag av den bild av Finlands sociala historia som framträder. Läsvärd, faktiskt. Det är inte bara min text som behandlar relationen mellan finskt och svenskt i familjehistorien. Bilden föreställer en dotter i slalombacke - utmärkt övning i mod och självtilltro för flickor. Att känna sej känna säker i hög fart kan vara nyttigt, men mest är det ju bara roligt. Tuva Korsströms recension i Hbl(22.10.09) finns här. Hon hade gärna velat höra om hur det känns att ha pengar, själv hade jag väntat mej att man efterlyst ett mer könspolitiskt perspektiv på frågan. Den diskussionen har inte ens startat. För övrigt vet jag inte hur det är att ha pengar och om det känns på något sätt, för att veta måste man skriva. Men det är en intressant fråga. Här finns länken till Söderströms sidor. Suomenkielisenä "Me Muut" Teoksen kustantamana. Saattaa olla että tämän keskustelun aika on suomeksi vasta edessäpäin. Kiinnostava nähdä kuinka poliittisesti epäkorrektista asiasta selvitään..

Hur ska skolnätet i Svenskfinland se ut?

2009-10-25T01:48:00.002+03:00

När ekonomin snabbt försämrats i kommunerna höjs allt fler röster för att olika slag av nedskärningar behövs. I Helsingfors går man inte in för permitteringar, man kommer inte heller att minska på timresursen, men också här kommer man att se över skolnätet. Från olika håll kommer också idér om tvåspråkiga skolbyggnader för att på så sätt unna hålla fast vid byskolan. I Helsingfors har vi några sådana lösningar sedan en lång tid. Min kolumn i tidningen Läraren (22.10) som handlar om skolutveckling finns här

Välfärdsplanen för barn och unga

2009-10-21T20:35:00.003+03:00

debatteras i stadsfullmäktige ikväll. Jag höll Sfp-gruppens gruppanförande, länken till det finns här. Vi betonar betydelsen av att skapa ett ungdomsfullmäktige och vill att beslutsfattandet konsekvensbedöms ur barnperspektiv.

Helsingfors och bugeten år 2010

2009-09-26T11:55:00.004+03:00

Stadsdirektörens budgetförslaget för år 2010 i Helsingfors är på många sätt ett gott förslag. Staden inser sitt ansvar för helhetsekonomin också nationellt sett, och kommer att uppta lån istället för att avskeda sin personal eller dra in på tex. timresursen för skolorna. Lånen behövs framför allt för att hålla den rätt höga investeringsnivån Helsingfors nu har igång. Ska man verkligen sanera och bygga nytt, utveckla nya bostadsområden i tider som dessa? Frågan är relevant, och något svar på vad som är rätt och fel kommer vi inte att få förrän recessionen är över. Personligen uppfattar jag ändå att det är riktigt att landets största kommun med 10 % av befolkningen bär sitt ansvar för att hålla de ekonomiska hjulen igång.

Varför vill vi placera Östersjöns största vindkraftsanläggning på grannens bakgård?

2009-09-04T10:46:00.004+03:00

Jag har lämnat följande fråga till Helsingfors stadsfullmäktiges frågetimme:
"Finlands Havsvind ab som till 50 % ägs av Helsingfors Energi planerar Östersjöns största vindkraftsanläggning på 180-300 MW med 60 vindmöllor på ett känsligt område I skärgården utanför Ingå-Raseborg.
Planeringsområdet befinner sej som närmast bara 2 kilometer från den yttre skärgården, i ett område som präglas av rikt fågelliv med både Natura 2000 och naturskyddsområden på båda sidorna.
Den planerade investeringen är ekonomiskt sett betydande. Helsingfors har tidigare fattat ett beslut om att vindmöllor inte placeras i havsområdet utanför Helsingfors. En del av de fritidsinvånare som nu hotar att få sina semestermiljöer förstörda är skattebetalare i Helsingfors. För att kunna dra nytta av den positiva image Östersjöns största vindkraftsanläggning kunde medföra borde anläggningen placeras i en mindre känslig miljö med industriell eller urban prägel. Jag frågar därför varför inte Helsingfors bygger sina vindmöllor på egen bakgård, i eget havsområde, istället för i Ingå-Raseborg?

Militäröarna utanför Helsingfors

2009-08-24T22:51:00.004+03:00

Stadsfullmäktige gavs möjlighet att besöka tre för allmänheten stängda öar som är i militärt bruk idag, men som armén delvis kommer att avstå ifrån. Fascinerande byggda miljöer, men ännu mer fantastisk natur och mycket speciella biotoper enligt vår guide. Rikt djur- men framför allt fågelliv, vi hade svårt att inte fastna i hallonbuskarna som dignade av röda bär. Varken jag eller mina 12-åringar hade någonsin varit inne i en luftvärnskanon och nu fick vi erfara också det. I HS följande dag lät man förstå att armén gärna skulle utreda möjlighet att använda holmarna och havsområdet för vindkraft och det är definitivt värt att utredas. Att ställa upp möllor på tidigare militära områden alldeles i närheten av Helsingfors är en betydligt bättre idé än att placera stadens möllor i Ingå-Raseborg.

Skön sommar vid havet..

2009-07-10T16:38:00.003+03:00

Dagvården i Helsingfors

2009-06-09T15:12:00.003+03:00

Kraven om att den svenska dagvården i Helsingfors ska läggas om så att man slutar köpa dagvård av de privata aktörerna och istället tvingar föräldrarna att betala mer för svensk dagvård, än för den finska, kommunalt producerade, är orimlig och orättvis.

Kom och diskutera saken idag tisdag kl 18 på Svenska folkskolans vänners sal, Nylandsgatan 17!

Kampen bar frukt och Sfp vann sitt mandat!

2009-06-06T18:27:00.002+03:00

Alla röster och alla kandidater behövdes i kampen som förde Calle Haglund till Bryssel, grattis Calle! Men tack till Björn Månsson och alla övriga 18 som satte ned massor av tid och energi i den kampanj som gjorde att segern blev vår. TACK till över 100 000 väljare!!

Helsingfors måste utveckla IT-tjänster

2009-06-03T19:50:00.003+03:00

Kommunförbundet publicerade en undersökning om vad huvudstadsregionens städer kunde göra för att effektivera servicen på svenska och göra den lättare tillgänglig. En utmärkt utredning och goda förslag som gick ut på följande punkter.
1. En regional invånarportal på svenska ska fungera så att invånarna kan välja att tex beställa tid till hälsocentralen, ansöka om dagisplats, få information och hälsoråd.
2. Service per telefon på svenska behövs självfallet eftersom alla inte har dator och endel ärenden sköts effektivare per telefon.
3. Samservice som komplement till e-servicen. Det ska också vara möjligt att personligen besöka ett medborgarkontor för att där få hjälp.
4. Marknadsföring av digital service är också nödvändigt för att invånarnas ska hitta till de nya tjänsterna. Här finns länken till sidan med info om tillfället och utredningen.

Fullmäktige ikväll - och halva natten

2009-05-27T22:26:00.004+03:00

Det blev talturer om Joker 2:an, om Drumsö och behovet av tillfälliga idrottsutrymmen och om min motion om en skild svensk ungdomsenhet. Hela mötet kan ses på Helsingforskanalen (klicka på länken). Till stadsstyrelsen om svaret på motionen:
"Arvoisa herra puheenjohtaja, hyvät valtuutetut,
Vastauksessa nuorisotoimen erillisestä ruotsinkielisestä yksiköstä saa hämmästellä ettei kertaakaan viitata siihen, että ruotsinkieliset nuoret olisivat tasa-arvoisessa asemassa suomenkielisiin nähden, vaan kerrotaan nuorten määrän vähenevän. On merkillistä, että kun ruotsinkieliset nuoret nuorisotoimen suunnitelmissa vähenevät, niin kuitenkin ruotsinkielisten koulujen oppilasmäärät ovat pysyneet tasaisina ja tänä vuonna jopa kasvaneet.
Kuinka tämä on mahdollista? No, tietenkin siten että nuoristoimi – heikosti ruotsinkielistä todellisuutta tuntevana – ei ole tietoinen niin kutsuttujen kaksikielisten nuorten olemassaolosta. Kaksikielisiä nuoria on kouluissa jopa 10 prosenttia, eli kielitilastot eivät pidä paikkaansa tältä osin. Nuorten äiti tai isä on suomenkielinen, ja toinen vanhempi taas ruotsinkielinen, ja koulukieli on ruotsi. Suomea he opiskelevat äidinkielentasoisesti – modersmålsinriktad finska – niin että heidän molemmat kielensä vahvistuvat ja heistä tulee kaksikielisiä.
Nuorisotoimen argumentointi ruotsinkielisten nuorten määrällä on kaiken kaikkiaan kummallinen – eikö kaksikielisessä Helsingissä ole niin että palvelut taataan molemmilla kansalaiskielillä? Vai onko nuorisotoimi tässä jonkin erityislain piirissä?
Vastaus on kaikkiaan tyly mutta olen tyytyväinen siitä, että nuorisolautakunta osaltaan on päättänyt että ruotsinkielisen toiminnan kehittämisstrategia laaditaan.

Sista skolveckan

2009-05-26T21:52:00.005+03:00

Äntligen vårvärme och sol! Den här tiden på året är det dessvärre massor av möten, barnen har sina avslutningar och allt ska bli klart innan landet stänger till midsommar. En märklig, men skön tradition. Vi har jobbat ihop en insändare tillsammans med kollegerna Ulla Wiklund och Mats Löfström i svenska sektionen (utbildningsnämnden) som Hbl publicerade idag, länken här om du vill läsa den.
Utbildningsnämndens möte i Munkkiniemen yhteiskoulu avslutades med att vi fick träffa representanter för stadens privatskolor. I nämnden behandlades budgetförslaget för år 2010, som inte är någon lätt sak för någon av oss, varken politiker eller tjänstemän. Det är ändå bra att vi i staden gått in för att inte minska på resurserna för själva undervisningen, men allt annat tvingas vi nu för första gången på flera år att verkligen börja spara på. Sättet att effektivera mat- och städtjänsterna är nog att konkurensutsätta en större del av skolorna än den 12.5% som nu gäller. En tilläggsskrivning kom in om att utreda med vilken takt verket kunde konkurensutsätta mer stödtjänster. Det är en klen tröst att man i alla andra kommuner tvingas till mycket mer drastiska åtgärder.

Partidagen

2009-05-16T15:38:00.009+03:00

firas i Helsingfors vilket lite underlättar vardagen med tanke på familjen och resorna. Tillfället är ändå framflyttat några veckor pga EUvalet och det märks nog i den politiska årsklockan. Tiden i maj är fylld av olika tillställningar, möten och begivenheter. Talturerna är korta och jag koncentrerade mej på metropolpolitiken.
I utskottsbehandlingen dryftades frågan om barnträdgårdslärarutbildningen. Man beslöt "Att inga PD beslöt att en arbetsgrupp tillsätts med representanter från Helsingfors Universitet, Åbo Akademi (inklusive representanter för barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad) och Yrkeshögskolan Arcada med uppgift att utreda hur barnträdgårdslärarutbildningen på svenska skall organiseras i huvudstadsregionen och i Österbotten". Och att "tillräcklig finansiering säkerställs Åbo Akademis pedagogiska fakultet för fortsatt utlokaliserad kompletteringsutbildning i Helsingfors för erhållandet av behörighet till barnträdgårdslärare."

Dagvård och skola i Helsingfors

2009-05-06T18:10:00.002+03:00

Socialnämnden hade möte tisdag den 5.5 och beslöt att inte understöda utbildningsnämndens linje om en gemensam förvaltning för den svenska dagvården och skolan. Nu blir det stadsstyrelsens sak att ta ställning till nämndernas förslag och att förhålla sej till tidtabellen. En överföring av den svenska verksamheten i nu är på allt sätt motiverad, framför allt med tanke på att socialnämnden anser att också den finska dagvården ska överföras. Förvaltningslösningen behövs på svenskt håll nu när det gäller att klara av de utmaningar den ekonomiska nedgången innebär. Nu behövs förståelse för svenska särlösningar också i Helsingfors.

Kolumn i Läraren 23.4.09

2009-04-26T19:56:00.003+03:00

Min senaste kolumn publicerad i tidningen Läraren 23.4.09 handlar om grötuppror och demokrati och finns bakom länken här.

Frågestunden i stadsfullmäktige onsdag

2009-04-26T19:49:00.002+03:00

Under inkommande onsdag på stadsfullmäktiges följande möte kommer frågan om boendeservice för äldre som jag lämnat in att behandlas. Den lyder så här:
”I staden finns sedan decennier svenska ålderdomshem som antingen
är privata eller upprättshålls av den tredje sektorn. Det finns till och
med ett hem avsett för den ryska eller ortodoxa minoriteten.

Den service de privata hemmen kan erbjuda behövs med tanke på att
de äldre helsingforsarna blir fler. Lagenlig service för de finsk- och
svenskspråkiga åldringarna förutsätter att staden beaktar modersmålet
i placeringen. Framför allt för de äldre har service på eget språk stor
betydelse och i demensvården är det helt avgörande.

För stadens helhetsekonomi bör privata alternativ även i
åldringsvården utgöra ett välkommet komplement. Jag frågar därför på
vilket sätt staden koordinerar åldringarnas behov mot existerande
utbud? Vad gör socialverket för att se till att åldringarna får
boendeservice på eget språk och att långvariga serviceproducenter
kan fortsätta sin verksamhet?” (Stj)

Stadsfullmäktige 15.4.09

2009-04-15T18:28:00.006+03:00

Stadsfullmäktige diskuterar fyraårsperiodens strategiprogram. Jag håller Sfp:s gruppanförande och nuförtiden sänds det hela också över nätet. Länken till livesändningen finns här.
I dagens Hbl behandlas mötet. Orsaken till Sfp-gruppens skepsis till skattehöjningar har att göra med den skatteutjämning som innebär att ca 10 % av alla Hfors skatteutgifter går till andra, mindre kommuner i landet. Höjer vi på helsingforsarnas levnadskostnader genom skatteöret, stannar inte höjningen i stadens kassa. Dessutom är kommunalskatten inte progressiv, utan drabbar framför allt den lägre medelklassen, arbetstagare som redan idag får kämpa för att klara sej i Helsingfors. När ett skatteöre hämtar ca 90 miljoner euro, betalade Hfors år 2007 hela 253 miljoner euro i skatteinkomstutjämning till staten. Mitt tal i sin helhet finns här.

Utbildningsnämden 7.4

2009-04-07T23:14:00.003+03:00

Utbildningsnämnden hade möte ikväll och fattade det efterlängtade beslutet om att för stadsstyrelsen föreslå att den svenska dagvården och utbildningen administrativt sammanslås från och med den 1.8 2010. Nu är det stadsstyrelsen som inom en överskådlig framtid har ärendet på sitt bord! Nu hoppas jag vi får ett klok beslut och därmed bättre helhetssyn på våra dagis- och skolbarn.

Beslutet föregicks av att nämnden mot föredragningen valde Liisa Pohjolainen till direktör för nuoriso- ja aikuiskoulutuslinja efter intervju mellan henne och beredningens namn innifrån huset dvs. Tarja Malmivirta. Utbetalningen av PD-pengar (positiv diskriminering) enligt nya kriterier föranledde diskussion. Skolorna bestämmer själva hur de använder sina pengar, men aktiva direktioner har ett viktigt uppdrag i att stöda beslutsfattandet på plats.

Svar till stadsstyrelsen avgavs om Pentti Arajärvis utredning om invandrarna och sysselsättningen. Hälsningen till statsmakten lyder inklistrad från listan: “opetustoimen osalta eritysen maahanmuuttajakertoimen tai porrastustekijän käyttöönotto osana valitonosuusudistusta on välttämätön sekä lukiokoulutuksessa, aikuislukioiden perusopetuksen vuosiluokkien 1-6 opetuksessa että ammatillisessa peruskoulutuksessa”.

Beslöts om utlåtande till stadsstyrelsen vad gäller fortsatt konkurrensutsättning av stödtjänsterna ledde till omröstning som avgjordes av ordf. röst för beredningen. Beslutet innebär ett förslag om att öka de konkurrensutsatta skolorna med 20% från nuvarande 12.5%. Tom. Palmia anser att de i sin egen verksamhet haft nytta av att tvingas utveckla sina processer och systematisera verksamheten. Feedbacken från den konkurensutsatta skolorna har överlag varit god, dvs. man anser sej få bättre service idag. I svaret betonas dock starkt kvalitetens roll dvs. upphandlingen ska inte göras på basen av billigaste pris!

Länken till utbildningsnämndens föredragningslista finns här

Intensivt vårväder

2009-04-03T11:46:00.010+03:00

Sydkustens förbundsmöte i Raseborg gav förnyat förtroende som jag är tacksam för. Det kommer att innebära fortsatt jobb för frågor i anslutning till utbildning, kultur och intressebevakning på svenska längs Sydkusten. Mötet förlängdes något av att en delegat krävde omröstning om styrelsens sammansättning. Beredningens förslag vann tydligt. Mitt inledningstal finns här.

Fredagen är partistyrelsemöte och utbildningskonferens i Vanda.På partistyrelsen tog jag upp utredningen om samgång mellan Hfors och Vanda (anförandet här). Vi måste få en opartisk utredning om konsekvenserna av en samgång. Blir det billigare för skattebetalarna, blir servicen mer tillgänglig och blir medborgarnas medbestämmande större. Inte ska vi gå in för förändringar som försämrar, utan tvärtom - utveckling förutsätter förbättring.

En fråga om tillsatsämnen i skolmaten har varit uppe under de senaste dagarna. Det är skrämmande att ens tänka sej eventuella negativa konsekvenser av skolmaten och saken måste nu utredas grundligt.

Gröt och medbestämmande

2009-03-27T14:25:00.004+02:00

Elevkåren vid Tölö Gymnasium har gått ut i media för att kräva rätt att inom ramen för projektet Ung röst på stan, ha rätt att servera gröt på morgonen under vårterminen -09. Ansökan har nekats och skolan har blivit uppmuntrad att ändra sin ansökan så att den kunde bifallas. Det har man inte velat göra, och därmed går man miste om nästan 4000 euro som kunde ha använts av skolan.
I ett undervisningsväsende som servar 50 000 elever går det inte att på kort sikt göra om reglerna om de inte passar alla. För att påverka användningsändamål och pengar krävs att man engagerar sej, kommer med förslag och har tålamod. Ung röst på stan har ursprunligen startats för att förbättra den fysiska skolmiljön, skolgårdar och gemensamma utrymmen. EFter önskemål från skolorna har detta ändamål breddats till att omfatta projekt som befrämjar samhörigheten i skolorna.

Förslag om utredning Vanda - Helsingfors

2009-03-24T16:20:00.008+02:00

Stadsstyrelsens förslag om att starta en gemensam utredning om sammanslagning av Vanda och Helsingfors var inget särskilt överraskande förslag. Frågan har legat i luften länge och det är helt klart att man i stadsfullmäktige i Helsingfors vill se en större stad. Formellt baserar sej stadsdirektörens förslag på en hemställningskläm som godkänts i stadsfullmäktige vid behandling av det frivilliga samarbetet.
En trovärdig utredning bör ge svar på många centrala frågor. De viktigaste har att göra med servicens tillgänglighet och hur en större organisation skulle förbättra den samma och bidra till effektiveringar i form av sänkta kostnader. Invånarnas möjlighet att påverka och delta, därtill självfallet invånarnas uppfattning om sammanslagningen, bör dryftas. Ur svenskt perspektiv behöver vi svar på hur den svenska närservicen tryggas i en större kommun, och hur den svenska servicen kan utvecklas så att utbud och efterfrågan bättre möts.
Också frågan om hur huvudstadsregionens förvaltning som helhet utvecklas är central.

Den tunna havsisen har lossat utanför Ugnsholmen

2009-03-22T20:07:00.003+02:00

Äntligen föreslås sammanslagning av dagis och skola

2009-03-20T06:56:00.007+02:00

Igår beslöt svenska sektionen avge ett utlåtande till stadsstyrelsen där man föreslår en gemensam förvaltning från 1.8.2010. Varför har en administrativ fråga så så stor betydelse när verksamheten rullar på som förr?

Det handlar om bättre helhetsperspektiv på barnen från dagisåldern tills de går ut skolan, att i ett tidigt skede kunna sätta in satsningar på specialundervisningen och språk. En gemensam svensk administration har bättre förutsättningar att planera verksamheten och lättare att ordna fortbildning för personalen. Man kommer att på sikt uppnå synergieffekter för lokaler och resurser med vissa överfulla dagisar och vissa skolor som har utrymme att ta in förskoleklass. Planeringen av nya utrymmen görs ur både dagisarnas och skolornas perspektiv. Vid övergång till skolan behöver inte hemmen oroa sej för att ettorna inte är kända för skolförvaltningen. Administratörerna av utbildningen att lära av dagvården - det är inte bara inlärning utan också omsorg om eleverna som behövs. De allra flesta ettor och många av tvåor går i eftisverksamhet vilket innebär att deras arbetsdag är 9-17. Det säger sej självt att de här barnen har behov av omsorg.

Dagisfacket har därtill i åratal drivit på reformen, och det känns bra att arbeta för något som personalen står bakom. Som nyvald fullmäktigeledamot år 2005 och efterträdare till Henrica Bargum i utbildningen fanns frågan redan med och den var inte ny då heller. Men att förändra offentliga organisationer tar tid. Med egna barn i dagvård och skola och växande insikter i frågor som berör barn och unga, tog det inte länge innan jag själv började arbeta för samma sak. Reformen har genomförts i Esbo, och även i Vanda där också den finska förvaltningen är sammanslagen. Det blev många möten, skrivelser, talturer, motioner och ett avgörande beslut i samband med skolnätsutredningen där stadsstyrelsen tillsatte en tjänstemannagrupp med uppgift att utreda ärendet. Den avgörande tjänstemannautredning blev klar i år, 21.1.09 och nu behövs stadsstyrelsens förståelse för det svenska i Helsingfors.

Dagvården bygger framtiden

2009-03-15T21:23:00.004+02:00

är rubriken på min senaste kolumn i lokaltidningen här i trakten, Kamppi-Eira 11.3 kan läsas via denna länk. Färska prognoser lovar oss en ökning om 1300 barn i åldern 0-6 år under åren 2009-2011. Det blir ytterligare trängsel i de redan fulla dagisarna. Och personal behövs. På utbildningsnämndens svenska sektions föredragningslista torsdag den 19.3 behandlas förslaget om sammanslagning av administrationen för utbildning och dagvård. Ett steg i rätt riktning!

Lördag 7.3: Sydkusten på Arcada och Kretsmöte på Sandels

2009-03-07T14:46:00.003+02:00

Öppnade Sydkustens årliga fortbildningsdag för småbarnspedagoger på Arcada. Återigen full sal med 340 dagisproffs från regionen. Länken till mitt anförande om bl.a personalsituationen och utmaningarna finns här.

Den pedagogiska utvecklaren Eva Anderssons inspirerande anförande väckte många tankar kring hur vi ser på barn, fostran och dagvård.

YLE Aktuellt fanns på plats och gjorde ett inslag om dagvårdens situation, vill du lyssna så finns inslaget här på Arenan klicka Aktuellt med väder 7.3 kl. 17.

Därefter Svenska folkpartiets Kretsmöte på Sandels. Höll ett inlägg om situationen i Helsingfors - utmaningarna med ekonomin, och om utbildnigspolitiken, samt behovet av en svensk samlad förvaltning för åldringsvården.

Bild: Monica Martens-Seppelin

När man inte vet hur morgondagen gestaltar sej

2009-03-06T13:00:00.003+02:00

Min senaste kolumn Ovisshetens möjligheter i tidningen Läraren (5.3) finns här på webbsidan. I osäkra tider behövs goda pedagoger och satsningar på barnen och de unga mer än nånsin.

Dramatik i den globala ekonomin

2009-03-03T14:06:00.010+02:00

Var man än rör sej finns det en fråga idag. Den snabbt förändrade ekonomiska situationen ställer krav på såväl beredning som beslutsfattandet i staden. Det är omöjligt att idag se hur år 2010 blir, då prognoserna försämrats från månad till månad och vecka till vecka.
Regeringens löfte om större andel av samfundsskatten till kommunerna, bör besannas. Höjningen av pensionsåldern från 63 till 65 år skulle på sikt ha betydelse för Helsingfors med stor åldrande befolkning. Idag stöds ekonomin i Hfors av en stark balans. Med största delen av mark-arealen i kommunal ägo, hundratalet bostadsbolag, omfatande industriell verksamhet och stor egen serviceproduktion finns en viss stabilitet. Men samtidigt är utgiftsökningarna i 4 budgeten som omspänner 4 miljarder, stora.

Tiderna vi i fullmäktige har framför oss ser ut att bli exceptionella. Världen hänger ihop och vi är en del av den och kommer knappast kunna planera eller investera oss ur svårigheterna. Sannolikt blir vi tvungna att revidera tidigare uppfattningar, men kommunens kärnuppgift är att leverera trygg och högklassigservice till invånarna. Tjänsterna kan produceras själv, men likaväl av tex avtalsskolor, privatavårdhem eller företag. Det gäller att hålla den sysselsättande effekten somköp av tjänster av mikro-, små- och medelstora företag har i minnet. En dag i sänder.

Sportlov

2009-02-19T22:42:00.003+02:00

betyder att internet àr mer eller mindre omòjligt och att dagarna upptas av barnen och skidàkning i det fria. Nàstan inga nyheter och inte heller eposten vill telefonen lyckas plocka upp. Vardagen med allt vad det innebàr bòrjar igen pà màndag. Tills dess àr det bara samvaro i sàllskapet av ungar och vuxna, backar och solen som gàller.

Ny linjedirektör för den svenska utbildningen i Helsingfors

2009-02-13T00:41:00.002+02:00

På sitt första möte för perioden utsåg utbildningsnämndens svenska sektion FM Mikael Flemmich som sitt förslag till Margareta Nygårds efterträdare. Stadsstyrelsen är den instans som formellt anställer en av stadens högsta svenska tjänstemän, ett krävande och mångsidigt uppdrag. Intresset för tjänsten har varit stort och nivån på ansökningar god, i den hårda kampen bedömdes Mikael Flemmich till kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper vara den mest lämpade för tjänsten. Länken till beredningstexten ärende nr. 8.

Hur ska det gå för ekonomin?

2009-02-12T00:19:00.003+02:00

Här är länken till min nyaste kolum i lokaltidningen EiraKamppi (11.02.09) om ekonomisk tillväxt och klimatpolitik.

Mediatystnad

2009-02-09T23:44:00.000+02:00

Strategisk diskussion i Helsingfors 6.2

2009-02-06T11:10:00.002+02:00

Stadsfullmäktiges strategidiskussion i Hyvinge kom självfallet att behandla den rådande ekonomiska situationen, men framför allt hur stadens verksamhet under kommande år skall ledas och vilken den röda tråden är. Det sk. kundperspektivet dvs ordet ”asiakaslähtöisyys” uppfattades vara missvisande. Det viktiga för stadens invånare är att uppfattas som subjekt, inte objekt och att serviceproduktionen sker med utgångspunkt i invånarnas behov. Genom att ställa individens behov i centrum blir också verksamheten rätt inriktad. Sekoröverskridande verksamhet så som det arbete som idag görs på barn- och ungdomssidan i staden, men också kommungränsöverskridande uppfattades vara centrala. I Sfp-gruppen diskuterades behovet av att samordna administrationen av tjänsterna för åldringar vid socialverket och hälsovårdsverket på svenska.
Lånefinansiering, en viss effektivering av verksamheten, men inte inbesparingar på service-sidan ansågs rätt. Konkurenssutsättning av en hälsostation sågs som möjligt förslag. Investeringarna sågs som ansvarsfull ekonomisk politik i dessa svåra sammanhang. Röster för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen framfördes, som vanligt, men beslutet kan inte fattas av Helsingfors utan av staten eller berörda kommuner. Förhoppningar om att statsandelssystemet eller fördelning av skatteintänkter mellan stat och kommun skulle gagna också Helsingfors, framfördes.

Förkyld i Hyvinge, Sveitsi

2009-02-06T07:21:00.003+02:00

efter en intensiv vecka med olika frågor och delvis förkylda barn. Stadsfullmäktiges strategiseminarium inleder arbetet med att skapa en överenskommelse om vart Helsingfors borde vara på väg under den kommande fyra års perioden. De ekonomiska utsiktena globalt och nationellt överskuggar tillfället men Helsingfors såg ännu i sista kvartalet av år 2008 en ökning av sysselsättningsgraden. Kanske kan situationen råda bot på vår brist på personal i den kommunala servicen? Stadens balans är stark och man har alla förutsättningar också till ökad lånefinansiering, med tanke på nästa år. Blir nedgången långvarig - vilket är omöjligt att förutse - kommer man i ett senare skede att tvingas se också till servicen. Enighet om att det inte är barnen och de unga som man har råd att spara på känns stor. Byggindustrin är den som drabbats mest och det märks genom att det nu blir möjligt för staden att få entreprenörer och att bygga.
Vad gäller kommunsammanslagningen i regionen diskuterades frågan inte särskilt mycket. Många av ledamöterna vill se en storkommun, men det är knappast en förnuftig lösning i dagens ekonomiska läge. Däremot finns både beslut och projekt om gränsöverskridande verksamhet i regionen vad gäller byggande och trafik,kommer och också service. Vi i sfp gruppen kommer att arbeta bl.a för den svenska, gränsöverskridande servicen.

Skolor, stadsfullmäktige och simstadion

2009-01-28T20:03:00.008+02:00

Säkerhetssituationen i skolorna har varit framme i medierna under de senaste dagarna. Med rätta. Det är dags att vakna upp till att situationen i skolorna kräver många olika åtgärder för att barnen och de unga skall kunna må bättre och vara trygga på sin dagliga arbetsplats. Framför allt personalen i skolorna förtjänar vår uppmärksamhet. Och de flesta av oss föräldrar borde tänka efter om vi har tillräckligt med tid för våra barn.
Fick samtal om den svåra situationen för de handikappade barnen vid Zacharias Topeliusskolan och den märkliga situationen med att lovvården för skolbarnen från grannkommunerna hotar upphöra. Olyckligtvis är de ansvariga tjänstemännen vid utbildningsverket på semester, och därtill är samverkan mellan verken och mellan kommunerna tydligen fortfarande svår. Har full förståelse för föräldrarnas oro.
Stadsfullmäktigemötet onsdag behandlade fullmäktigefrågor om uppvärmning av simstadion, utlokaliseringen av läkemedelsverket och varumärket Helsingfors. Höll med om att uppvärmningen av bassängen på Simstadion är en märklig tanke och påpekade att konstis på skrinskobanorna runt om i stan och en större satsning på skidcentrum i Svedängen, skulle vara lämpliga satsningar med tanke på idrottsverkets 90 års jubileum.