10 juli, 2009
09 juni, 2009
Dagvården i Helsingfors
Kraven om att den svenska dagvården i Helsingfors ska läggas om så att man slutar köpa dagvård av de privata aktörerna och istället tvingar föräldrarna att betala mer för svensk dagvård, än för den finska, kommunalt producerade, är orimlig och orättvis.
Kom och diskutera saken idag tisdag kl 18 på Svenska folkskolans vänners sal, Nylandsgatan 17!
06 juni, 2009
03 juni, 2009
Helsingfors måste utveckla IT-tjänster
1. En regional invånarportal på svenska ska fungera så att invånarna kan välja att tex beställa tid till hälsocentralen, ansöka om dagisplats, få information och hälsoråd.
2. Service per telefon på svenska behövs självfallet eftersom alla inte har dator och endel ärenden sköts effektivare per telefon.
3. Samservice som komplement till e-servicen. Det ska också vara möjligt att personligen besöka ett medborgarkontor för att där få hjälp.
4. Marknadsföring av digital service är också nödvändigt för att invånarnas ska hitta till de nya tjänsterna. Här finns länken till sidan med info om tillfället och utredningen.
27 maj, 2009
Fullmäktige ikväll - och halva natten
Det blev talturer om Joker 2:an, om Drumsö och behovet av tillfälliga idrottsutrymmen och om min motion om en skild svensk ungdomsenhet. Hela mötet kan ses på Helsingforskanalen (klicka på länken). Till stadsstyrelsen om svaret på motionen:
"Arvoisa herra puheenjohtaja, hyvät valtuutetut,
Vastauksessa nuorisotoimen erillisestä ruotsinkielisestä yksiköstä saa hämmästellä ettei kertaakaan viitata siihen, että ruotsinkieliset nuoret olisivat tasa-arvoisessa asemassa suomenkielisiin nähden, vaan kerrotaan nuorten määrän vähenevän. On merkillistä, että kun ruotsinkieliset nuoret nuorisotoimen suunnitelmissa vähenevät, niin kuitenkin ruotsinkielisten koulujen oppilasmäärät ovat pysyneet tasaisina ja tänä vuonna jopa kasvaneet.
Kuinka tämä on mahdollista? No, tietenkin siten että nuoristoimi – heikosti ruotsinkielistä todellisuutta tuntevana – ei ole tietoinen niin kutsuttujen kaksikielisten nuorten olemassaolosta. Kaksikielisiä nuoria on kouluissa jopa 10 prosenttia, eli kielitilastot eivät pidä paikkaansa tältä osin. Nuorten äiti tai isä on suomenkielinen, ja toinen vanhempi taas ruotsinkielinen, ja koulukieli on ruotsi. Suomea he opiskelevat äidinkielentasoisesti – modersmålsinriktad finska – niin että heidän molemmat kielensä vahvistuvat ja heistä tulee kaksikielisiä.
Nuorisotoimen argumentointi ruotsinkielisten nuorten määrällä on kaiken kaikkiaan kummallinen – eikö kaksikielisessä Helsingissä ole niin että palvelut taataan molemmilla kansalaiskielillä? Vai onko nuorisotoimi tässä jonkin erityislain piirissä?
Vastaus on kaikkiaan tyly mutta olen tyytyväinen siitä, että nuorisolautakunta osaltaan on päättänyt että ruotsinkielisen toiminnan kehittämisstrategia laaditaan.
"Arvoisa herra puheenjohtaja, hyvät valtuutetut,
Vastauksessa nuorisotoimen erillisestä ruotsinkielisestä yksiköstä saa hämmästellä ettei kertaakaan viitata siihen, että ruotsinkieliset nuoret olisivat tasa-arvoisessa asemassa suomenkielisiin nähden, vaan kerrotaan nuorten määrän vähenevän. On merkillistä, että kun ruotsinkieliset nuoret nuorisotoimen suunnitelmissa vähenevät, niin kuitenkin ruotsinkielisten koulujen oppilasmäärät ovat pysyneet tasaisina ja tänä vuonna jopa kasvaneet.
Kuinka tämä on mahdollista? No, tietenkin siten että nuoristoimi – heikosti ruotsinkielistä todellisuutta tuntevana – ei ole tietoinen niin kutsuttujen kaksikielisten nuorten olemassaolosta. Kaksikielisiä nuoria on kouluissa jopa 10 prosenttia, eli kielitilastot eivät pidä paikkaansa tältä osin. Nuorten äiti tai isä on suomenkielinen, ja toinen vanhempi taas ruotsinkielinen, ja koulukieli on ruotsi. Suomea he opiskelevat äidinkielentasoisesti – modersmålsinriktad finska – niin että heidän molemmat kielensä vahvistuvat ja heistä tulee kaksikielisiä.
Nuorisotoimen argumentointi ruotsinkielisten nuorten määrällä on kaiken kaikkiaan kummallinen – eikö kaksikielisessä Helsingissä ole niin että palvelut taataan molemmilla kansalaiskielillä? Vai onko nuorisotoimi tässä jonkin erityislain piirissä?
Vastaus on kaikkiaan tyly mutta olen tyytyväinen siitä, että nuorisolautakunta osaltaan on päättänyt että ruotsinkielisen toiminnan kehittämisstrategia laaditaan.
26 maj, 2009
Sista skolveckan
Utbildningsnämndens möte i Munkkiniemen yhteiskoulu avslutades med att vi fick träffa representanter för stadens privatskolor. I nämnden behandlades budgetförslaget för år 2010, som inte är någon lätt sak för någon av oss, varken politiker eller tjänstemän. Det är ändå bra att vi i staden gått in för att inte minska på resurserna för själva undervisningen, men allt annat tvingas vi nu för första gången på flera år att verkligen börja spara på. Sättet att effektivera mat- och städtjänsterna är nog att konkurensutsätta en större del av skolorna än den 12.5% som nu gäller. En tilläggsskrivning kom in om att utreda med vilken takt verket kunde konkurensutsätta mer stödtjänster. Det är en klen tröst att man i alla andra kommuner tvingas till mycket mer drastiska åtgärder.
16 maj, 2009
Partidagen
I utskottsbehandlingen dryftades frågan om barnträdgårdslärarutbildningen. Man beslöt "Att inga PD beslöt att en arbetsgrupp tillsätts med representanter från Helsingfors Universitet, Åbo Akademi (inklusive representanter för barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad) och Yrkeshögskolan Arcada med uppgift att utreda hur barnträdgårdslärarutbildningen på svenska skall organiseras i huvudstadsregionen och i Österbotten". Och att "tillräcklig finansiering säkerställs Åbo Akademis pedagogiska fakultet för fortsatt utlokaliserad kompletteringsutbildning i Helsingfors för erhållandet av behörighet till barnträdgårdslärare."
06 maj, 2009
Dagvård och skola i Helsingfors
Socialnämnden hade möte tisdag den 5.5 och beslöt att inte understöda utbildningsnämndens linje om en gemensam förvaltning för den svenska dagvården och skolan. Nu blir det stadsstyrelsens sak att ta ställning till nämndernas förslag och att förhålla sej till tidtabellen. En överföring av den svenska verksamheten i nu är på allt sätt motiverad, framför allt med tanke på att socialnämnden anser att också den finska dagvården ska överföras. Förvaltningslösningen behövs på svenskt håll nu när det gäller att klara av de utmaningar den ekonomiska nedgången innebär. Nu behövs förståelse för svenska särlösningar också i Helsingfors.
26 april, 2009
Kolumn i Läraren 23.4.09
Min senaste kolumn publicerad i tidningen Läraren 23.4.09 handlar om grötuppror och demokrati och finns bakom länken här.
Frågestunden i stadsfullmäktige onsdag
Under inkommande onsdag på stadsfullmäktiges följande möte kommer frågan om boendeservice för äldre som jag lämnat in att behandlas. Den lyder så här:
”I staden finns sedan decennier svenska ålderdomshem som antingen
är privata eller upprättshålls av den tredje sektorn. Det finns till och
med ett hem avsett för den ryska eller ortodoxa minoriteten.
Den service de privata hemmen kan erbjuda behövs med tanke på att
de äldre helsingforsarna blir fler. Lagenlig service för de finsk- och
svenskspråkiga åldringarna förutsätter att staden beaktar modersmålet
i placeringen. Framför allt för de äldre har service på eget språk stor
betydelse och i demensvården är det helt avgörande.
För stadens helhetsekonomi bör privata alternativ även i
åldringsvården utgöra ett välkommet komplement. Jag frågar därför på
vilket sätt staden koordinerar åldringarnas behov mot existerande
utbud? Vad gör socialverket för att se till att åldringarna får
boendeservice på eget språk och att långvariga serviceproducenter
kan fortsätta sin verksamhet?” (Stj)
”I staden finns sedan decennier svenska ålderdomshem som antingen
är privata eller upprättshålls av den tredje sektorn. Det finns till och
med ett hem avsett för den ryska eller ortodoxa minoriteten.
Den service de privata hemmen kan erbjuda behövs med tanke på att
de äldre helsingforsarna blir fler. Lagenlig service för de finsk- och
svenskspråkiga åldringarna förutsätter att staden beaktar modersmålet
i placeringen. Framför allt för de äldre har service på eget språk stor
betydelse och i demensvården är det helt avgörande.
För stadens helhetsekonomi bör privata alternativ även i
åldringsvården utgöra ett välkommet komplement. Jag frågar därför på
vilket sätt staden koordinerar åldringarnas behov mot existerande
utbud? Vad gör socialverket för att se till att åldringarna får
boendeservice på eget språk och att långvariga serviceproducenter
kan fortsätta sin verksamhet?” (Stj)


